Psykopat.
En knäpp.
Två knäppar.
Tre knäppar.
Fyra...
Fem....
Jag börjar bli galen.
På riktigt.
Lusten att mörda är större än vanligt, och det har växt på sista tiden.
Är jag en psykopat?
Ända sedan jag var liten har jag varit våldsam. Slog och bet min syster, skapade slagsmål med andra barn i trakten... Bet mamma, rev mamma. Kastade saker på Robert.
Sedan blev det värre. Tankarna om att döda någon, känslan av makt... När de väl börjat blev det bara mer vulgärt och mer jobbigt att hantera.
När min syster en gång frågade mig vilket mitt drömyrke var svarade jag yrkesmördare. För det var verkligen det jag ville bli. Jag ville mörda. Jag har nästan mördat. Jag ångrar dock första gången.
När jag fick en knäpp i huvudet att kväva en katt. Det är det värsta jag någonsin gjort. Människor, men inte djur.
Jag ska fundera lite kring mitt förflutna. För på något vis ser jag för varje dag som går hur fler och fler minnen kommer tillbaks. Kanske jag börjar ta itu med det som varit, eller så vill bara Molnet påminna mig om hur hemsk jag är.
Oavsett kan det vara intressant. Ja, det måste vara så.
Nu har Theralenet verkat i ca 2 timmar och jag somnar snart.
God natt, bloggen.
Två knäppar.
Tre knäppar.
Fyra...
Fem....
Jag börjar bli galen.
På riktigt.
Lusten att mörda är större än vanligt, och det har växt på sista tiden.
Är jag en psykopat?
Ända sedan jag var liten har jag varit våldsam. Slog och bet min syster, skapade slagsmål med andra barn i trakten... Bet mamma, rev mamma. Kastade saker på Robert.
Sedan blev det värre. Tankarna om att döda någon, känslan av makt... När de väl börjat blev det bara mer vulgärt och mer jobbigt att hantera.
När min syster en gång frågade mig vilket mitt drömyrke var svarade jag yrkesmördare. För det var verkligen det jag ville bli. Jag ville mörda. Jag har nästan mördat. Jag ångrar dock första gången.
När jag fick en knäpp i huvudet att kväva en katt. Det är det värsta jag någonsin gjort. Människor, men inte djur.
Jag ska fundera lite kring mitt förflutna. För på något vis ser jag för varje dag som går hur fler och fler minnen kommer tillbaks. Kanske jag börjar ta itu med det som varit, eller så vill bara Molnet påminna mig om hur hemsk jag är.
Oavsett kan det vara intressant. Ja, det måste vara så.
Nu har Theralenet verkat i ca 2 timmar och jag somnar snart.
God natt, bloggen.
Kan man pausa livets framgång, eller ska jag säga bakgång?
Hej bloggen. Jag har haft en bra dag, faktiskt.
Var och hämtade upp Bambi hemma hos henne 11, för jag trodde vi skulle ses då fastän det var klockan 1.
Mitt minne är inte så värst okej. Det blir allt sämre.
När jag kom hem, vilket jag dessutom tvingades till av min käre mor, försvann glädjen och mörkret inom mig kom fram.
Hej igen, skärsår. Hej igen, ångest. Hej igen, tårar.
Ibland vet man inte ens varför man mår dåligt, man gör det bara av ren rutin. Men nu vet jag en del av det och jag tror det bara gör saken värre.
Förresten så läste jag igenom ett gammalt block med dagbokstexter i. Det var från 2007. Rätt tragiska saker jag skrivit om. Mycket självmordstankar och försök och kärlekshat.
Men så har alltid livet varit. En väg med mängder av kullar, berg och dalar. Vissa toppar är höga av glädje medan andra går i bott.
En sak har jag dock lärt mig: Den här sommaren är sjukt lik 2006 sommar. Det är tre år senare, det är nya personer, men det som händer är i princip detsamma.
Det skrämmer mig lite. Tänk om livet går på repeat och jag bara inte var snabb nog att trycka på stoppknappen?
Möjligheten finns. Frågan är bara; hur vet man om det är sant?
Var och hämtade upp Bambi hemma hos henne 11, för jag trodde vi skulle ses då fastän det var klockan 1.
Mitt minne är inte så värst okej. Det blir allt sämre.
När jag kom hem, vilket jag dessutom tvingades till av min käre mor, försvann glädjen och mörkret inom mig kom fram.
Hej igen, skärsår. Hej igen, ångest. Hej igen, tårar.
Ibland vet man inte ens varför man mår dåligt, man gör det bara av ren rutin. Men nu vet jag en del av det och jag tror det bara gör saken värre.
Förresten så läste jag igenom ett gammalt block med dagbokstexter i. Det var från 2007. Rätt tragiska saker jag skrivit om. Mycket självmordstankar och försök och kärlekshat.
Men så har alltid livet varit. En väg med mängder av kullar, berg och dalar. Vissa toppar är höga av glädje medan andra går i bott.
En sak har jag dock lärt mig: Den här sommaren är sjukt lik 2006 sommar. Det är tre år senare, det är nya personer, men det som händer är i princip detsamma.
Det skrämmer mig lite. Tänk om livet går på repeat och jag bara inte var snabb nog att trycka på stoppknappen?
Möjligheten finns. Frågan är bara; hur vet man om det är sant?
Let's face it: You're a heartbreaker.
Hur många hjärtan har jag krossat i år?
Benjis, Mattias, Patriks och Adams.
Fast det känns som fler. Är jag så cp att jag glömt bort fler, eller har tiden varit så plågsam att det bara är en inbillning jag har om att det finns fler?
I och för sig, nu påstår Sebastian att han är kär i mig och lol, det är patetiskt. Man kan inte vara kär i mig. Det är psykiskt, fysist och logiskt omöjligt.
Emelie Strange: the heartbreak kid.
Ja. Det verkar så. Jag har aldrig haft många som gillar mig. Aldrig. Har haft ett förhållande och sen ett halvt. Men de sög. Riktigt mycket. Nu har jag sårat fyra personer. Jag vet att varken Benji eller Mattias har kommit över mig. Men jag orkar inte bry mig. De är sjuka i huvudet som inte gjort det. I'm just no one. No one special. I'm just me.
Men det är vissa saker man behöver göra. Man ska inte leva för andras skull. Man ska leva för sin egen.
Men det är så lätt att glömma bort. Och jag vill inte leva för min skull. Jag har ingen anledning.
Men sån är lagen. Jag var tvungen.
Nu ska jag spendera resten av kvällen med att knarka Mest låtar, för det gör jag när jag är lite smådepp och småglad sådär. Speciellt från Photographs albumet, men jag klarar mig inte utan låten "Walking on broken glass." Det är en så fin låt som alltid får mig att lipa typ fem paket med näsdukar blöta.
Bambi ska sova här onsdag-fredag. Jag är glad.
Vi ska ha det bäst. För vi är bäst. Tillsammans är vi allt vi vill och kan.
<3
Benjis, Mattias, Patriks och Adams.
Fast det känns som fler. Är jag så cp att jag glömt bort fler, eller har tiden varit så plågsam att det bara är en inbillning jag har om att det finns fler?
I och för sig, nu påstår Sebastian att han är kär i mig och lol, det är patetiskt. Man kan inte vara kär i mig. Det är psykiskt, fysist och logiskt omöjligt.
Emelie Strange: the heartbreak kid.
Ja. Det verkar så. Jag har aldrig haft många som gillar mig. Aldrig. Har haft ett förhållande och sen ett halvt. Men de sög. Riktigt mycket. Nu har jag sårat fyra personer. Jag vet att varken Benji eller Mattias har kommit över mig. Men jag orkar inte bry mig. De är sjuka i huvudet som inte gjort det. I'm just no one. No one special. I'm just me.
Men det är vissa saker man behöver göra. Man ska inte leva för andras skull. Man ska leva för sin egen.
Men det är så lätt att glömma bort. Och jag vill inte leva för min skull. Jag har ingen anledning.
Men sån är lagen. Jag var tvungen.
Nu ska jag spendera resten av kvällen med att knarka Mest låtar, för det gör jag när jag är lite smådepp och småglad sådär. Speciellt från Photographs albumet, men jag klarar mig inte utan låten "Walking on broken glass." Det är en så fin låt som alltid får mig att lipa typ fem paket med näsdukar blöta.
Bambi ska sova här onsdag-fredag. Jag är glad.
Vi ska ha det bäst. För vi är bäst. Tillsammans är vi allt vi vill och kan.
<3
Är det bara jag som älskar denna reklam? :$
Emelie Louise Brodén. Emelie Louise Segerlöf. Emelie Segerlöf Strange.
Identitet. Alla har vi en. Men vi är ändå bara ett namn. Och ett namn är bara en benämning för att hålla ordning på saker och ting. Utan namnen, vad är vi då? Likadana fast ändå inte?
Vi föds alla utan värderingar, åsikter och direkta tankar. Vi är oslipade diamanter. Vissa utvecklas till glimmande, skinande värdefulla diamanter för miljontals kronor medan andra förblir oslipade. Hur vet man själv vilken sort man tillhör? Är det ens möjligt att veta?
På väg från bussen idag blev jag påkörd. En bil åkte förbi framför mig och bussen skymde den andra gatan så jag såg inte bilen komma i rusande fart. Den hann dock inte mosa mig utan bromsade precis efter att jag ramlat. Det var lite synd.
Jag reste mig lite chockerat upp och gick lugnt och sakta in mot skogen som är genvägen hemmåt. På ett sätt tror jag smällen var bra för mig, för när jag kom fram till den lilla gläntan som är i skogen där fåglarna kvittrar och syrsorna spelar så fint insåg jag något. Jag insåg att döden inte är så värst farlig. Jag blev på något sätt klarare i huvudet. Jag insåg att jag och Adam aldrig kan bli ett par. Jag insåg att jag har en jävla som tur som känner Bambi för hon är den bästa människan jag vet existerar. Jag blev så glad över att ha insett en massa saker att jag bara ville lägga mig ner på den lilla bit klippa som finns i gläntan och sova föralltid. Istället fortsatte jag vägen framåt och låt de höga, vildvuxna stråna omfamna mina utsträckta armar.
Jag spenderade dagen med min käre brur. Jag behövde verkligen det efter att jag mått så jävla dåligt på sista tiden. Att umgås med henne fick mig att må så mycket bättre och jag har äntligen fått vara mig själv riktigt rent ut. Liksom, med Bambi gör det inget om man ser helt failad ut eller om man helt plötsligt skriker och har sig. Hon har inget emot det. Hon tål alla ens konstiga fobier och tvångstankar. Det gör ingen annan. Därför är det så skönt att få umgås med någon som är som henne, eftersom det är först då man är sig själv.
Dagen spenderades även med Mimmi en stund, Bambis vän. Och även Felix en snabbis innan han bestämde sig för att gå hem. Innan vi skiljdes från Mimmi följde vi med upp och då fick jag se hennes katt. Så sjukt fin och söt och jag kunde inte undgå att tänka på Abbe och Hebbe. Egentligen började tårarna stocka sig i halsen, men jag gjorde allt för att knuffa undan dem. Jag hade redan nästan brustit ut i tårar när jag pratade med Mikael i telefon. Jag var så sjukt nära på att gråta ut alla möjliga känslor, men jag tvingade mig själv att inte göra det. Det var svårt, men det fungerade.
Dock brast det när jag kom hem. När jag steg innanför dörren fixade jag med lite saker och sen satte jag på tvättmaskinen och när jag gick upp för trapporna igen så började jag gråta.
Jag vet inte alltså. Everyday is a struggle.
Men jag lever, det är alltid något. Och jag vill fortsätta leva. Men jag orkar inte.
Där är problemet, den felande länken.
Så jag antar att jag nog är en oslipad diamant, precis som vid min födsel.
Jag kommer alltid förbli Emelie Louise Segerlöf Strange, 920525.
En oslipad diamant utan syfte. Ett sandkorn i Saharas.
Ett ingenting. Luft i atmosfären.
En droppe i havet.
Ett nothing at all.
Man kan inte ändra på ödet. Eller kan man...?
Vi föds alla utan värderingar, åsikter och direkta tankar. Vi är oslipade diamanter. Vissa utvecklas till glimmande, skinande värdefulla diamanter för miljontals kronor medan andra förblir oslipade. Hur vet man själv vilken sort man tillhör? Är det ens möjligt att veta?
På väg från bussen idag blev jag påkörd. En bil åkte förbi framför mig och bussen skymde den andra gatan så jag såg inte bilen komma i rusande fart. Den hann dock inte mosa mig utan bromsade precis efter att jag ramlat. Det var lite synd.
Jag reste mig lite chockerat upp och gick lugnt och sakta in mot skogen som är genvägen hemmåt. På ett sätt tror jag smällen var bra för mig, för när jag kom fram till den lilla gläntan som är i skogen där fåglarna kvittrar och syrsorna spelar så fint insåg jag något. Jag insåg att döden inte är så värst farlig. Jag blev på något sätt klarare i huvudet. Jag insåg att jag och Adam aldrig kan bli ett par. Jag insåg att jag har en jävla som tur som känner Bambi för hon är den bästa människan jag vet existerar. Jag blev så glad över att ha insett en massa saker att jag bara ville lägga mig ner på den lilla bit klippa som finns i gläntan och sova föralltid. Istället fortsatte jag vägen framåt och låt de höga, vildvuxna stråna omfamna mina utsträckta armar.
Jag spenderade dagen med min käre brur. Jag behövde verkligen det efter att jag mått så jävla dåligt på sista tiden. Att umgås med henne fick mig att må så mycket bättre och jag har äntligen fått vara mig själv riktigt rent ut. Liksom, med Bambi gör det inget om man ser helt failad ut eller om man helt plötsligt skriker och har sig. Hon har inget emot det. Hon tål alla ens konstiga fobier och tvångstankar. Det gör ingen annan. Därför är det så skönt att få umgås med någon som är som henne, eftersom det är först då man är sig själv.
Dagen spenderades även med Mimmi en stund, Bambis vän. Och även Felix en snabbis innan han bestämde sig för att gå hem. Innan vi skiljdes från Mimmi följde vi med upp och då fick jag se hennes katt. Så sjukt fin och söt och jag kunde inte undgå att tänka på Abbe och Hebbe. Egentligen började tårarna stocka sig i halsen, men jag gjorde allt för att knuffa undan dem. Jag hade redan nästan brustit ut i tårar när jag pratade med Mikael i telefon. Jag var så sjukt nära på att gråta ut alla möjliga känslor, men jag tvingade mig själv att inte göra det. Det var svårt, men det fungerade.
Dock brast det när jag kom hem. När jag steg innanför dörren fixade jag med lite saker och sen satte jag på tvättmaskinen och när jag gick upp för trapporna igen så började jag gråta.
Jag vet inte alltså. Everyday is a struggle.
Men jag lever, det är alltid något. Och jag vill fortsätta leva. Men jag orkar inte.
Där är problemet, den felande länken.
Så jag antar att jag nog är en oslipad diamant, precis som vid min födsel.
Jag kommer alltid förbli Emelie Louise Segerlöf Strange, 920525.
En oslipad diamant utan syfte. Ett sandkorn i Saharas.
Ett ingenting. Luft i atmosfären.
En droppe i havet.
Ett nothing at all.
Man kan inte ändra på ödet. Eller kan man...?
If I could I would rip my feelings out and become a zombie.
Nej.
Nej.
Nej.
Nej.
Varför var detta tvunget till att hända?
Extrem ångest blandat med lycka. Nej du, bloggen. Det här funkar inte.
Jag vill sllita ut min själ, mitt hjärta och mina känslor. Jag vill inte finnas till. Jag vill inte såra, jag vill inte vara anledningen till tårar.
Emelie gillar Adam. Adam gillar Emelie, lite i alla fall.
Mikael gillar Emelie, Emelie gillar Mikael.
Det funkar inte bloggen, jag vet fan inte varken ut eller in.
Jag hade ingen aning om något. Jag blev rätt förvånad. Liksom, jag hade världens planer på hur bra det skulle bli nu när jag får träffa Adam igen, men sen när jag väl träffade Mikael insåg jag hur otroligt lika vi är och att vi har typ samma åsikter och värderingar om allt. Vår bakgrund är jättelik och vi är ju båda inte friska i huvudet eller vad man ska säga.
Men det skedde så fort. Liksom det tog några timmar innan mitt jävla cp hjärta fick småkänslor och sen igår när vi sågs igen och umgicks hela dagen växte känslorna bara mer. Och helt oväntat kysste han mig. Sen sa han förlåt, men då kysste jag honom. Jag vet inte vad som hände. Jag avskyr att säga "det bara hände." för det gjorde det ju inte. Känslorna tog överstyr och ja, nu sitter jag här.
Så fort vi skilldes åt kom ångesten. Tankarna for iväg till mitt djupaste inre och jag frågade mig själv vad som händer här näst. Liksom, nu är jag i det värsta dilemmat dom finns: att välja. Eller behövs det ens? Alltså jag vet ju inte ens säkert omn någon av dem verkligen ärligt och seriöst tycker om mig. Man kan ju gilla någon utan att gilla, om du förstår min mening. Jag är så sjukt nere pga allt som hänt. Och som händer.
Jag gillar Adam. Adam säger att han gillar mig. Men vi har inte så mycket gemensamt direkt, och han bor så sjukt långt bort. Detsamma med Mikael. Han bor också långt bort. Men vi har ändå massor gemensamt.
Alltså nej nej nej nej nej nej jag klarar inte detta. Det är för mycket och jag klarar det inte.
Igår när jag kom hem hade jag flera stora saker att må dåligt över;
Mamma skulle dampa för att jag kom hem först kvart i fyra på morgonen.
Känslodilemmat.
och Införståelse i att jag måste ta tag i skiten.
Men jag vågar inte. Jag vågar väl fan inte fråga "ursäkta men på vilket sätt är det du gillar mig? Är det liksom som en bra vän eller var det typ bara en engångsförteelse eller menade du det du skrev i smsen om att du tycker om mig oerhört mycket? Men på vilket sätt liksom?"
Det hade jag aldrig vågat. Jag kan inte. Nej nej nej. Jag orkar inte. Jag vill bara slippa allt.
Snälla, vad ska jag ta mig till?
Jag är kluven, delad i mitten. Jag behöver ett mirakel som löser allt. Utan tårar, utan ångest och utan att framstå som en idiot.
Idag är ingen bra dag.
2 timmar hos BUP med både överläkaren OCH psyktanten.
Snack om den slutna kliniken i Vänersborg.
7e juli blir det psyk, 8e besök hos Wänervikens slutna avdelning.
Åh nej, jag är inte glad.
Fet jävla huvudvärk, grinigt humör. Mamma som klagar på ALLT, ALLT ALLT!
Tjat om mat hit och mat dit. Men jag är TJOCK SÅ JAG BEHÖVER INTE ÄTA MER ÄN JAG REDAN GÖR!
Och jag har damp för nu är det TRE som vill ses imorgon: Nellie, Lovisa och Mikael. Jag kommer få ångest ångest ångest för att inte ha tid att amflönvaklä<mfvz vara med alla å massa. För jag vågar inte vara med nya människor själv. Jag ska sitta på konstgräset så får de komma till mig. Jag vågar inte ta intiativ. Och jag kommer se cp ut imorgon. Det gör jag alltid när jag ska träffa folk för första gången. Och jag måste ha nya BYXOR och nya T-SHIRTAR men jag har inte RÅD. Jag behöver en ny VÄSKJÄVEL för min är SÖNDER och jag behöver klippa luggen och jag behöver plastikkirurgi och n<övloba lzlknv lögamjgovbn knldmLKFN<V,M!!!!!!!!!!!!!!!!
Jag har en dålig dag och inte en jävel verkar FATTA att jag inte TÄNKER svara i tele för jag har FOBI. Men ändå ringer fgolk fgAÖNGVÖ NALÖKNGVKZV MALKZGNB Z,M JAG HATAR ATT NI INTE KAN ACCEPTERA DET!
Försök inte ändra på något som inte går.
Jag vill bara lägga mig ner och dö. Huvudvärken tar livet av mig.
Hej då fittblogg.
Snack om den slutna kliniken i Vänersborg.
7e juli blir det psyk, 8e besök hos Wänervikens slutna avdelning.
Åh nej, jag är inte glad.
Fet jävla huvudvärk, grinigt humör. Mamma som klagar på ALLT, ALLT ALLT!
Tjat om mat hit och mat dit. Men jag är TJOCK SÅ JAG BEHÖVER INTE ÄTA MER ÄN JAG REDAN GÖR!
Och jag har damp för nu är det TRE som vill ses imorgon: Nellie, Lovisa och Mikael. Jag kommer få ångest ångest ångest för att inte ha tid att amflönvaklä<mfvz vara med alla å massa. För jag vågar inte vara med nya människor själv. Jag ska sitta på konstgräset så får de komma till mig. Jag vågar inte ta intiativ. Och jag kommer se cp ut imorgon. Det gör jag alltid när jag ska träffa folk för första gången. Och jag måste ha nya BYXOR och nya T-SHIRTAR men jag har inte RÅD. Jag behöver en ny VÄSKJÄVEL för min är SÖNDER och jag behöver klippa luggen och jag behöver plastikkirurgi och n<övloba lzlknv lögamjgovbn knldmLKFN<V,M!!!!!!!!!!!!!!!!
Jag har en dålig dag och inte en jävel verkar FATTA att jag inte TÄNKER svara i tele för jag har FOBI. Men ändå ringer fgolk fgAÖNGVÖ NALÖKNGVKZV MALKZGNB Z,M JAG HATAR ATT NI INTE KAN ACCEPTERA DET!
Försök inte ändra på något som inte går.
Jag vill bara lägga mig ner och dö. Huvudvärken tar livet av mig.
Hej då fittblogg.
And I think to myself; "What a wonderful world."
Idag var jag hos psyk. Det gick väl som vanligt. Vi pratade lite och sen gick hon igenom några papper och uppgifter.
Efter psyk gick jag till Bambi och hämtade henne, och sen bar det av till Slussarna vilket tog en jättelång tid och värmen gjorde det hela till ett helvete. Men det var väldigt fin natur där och sällskapet var ju prima så det var värt det.
Vi tog oss till Kopparklinten, ett utkiksställe där man ser hela Trollhättan. Jag som aldrig varit där tidigare tyckte det var väldigt fint, samtidigt som värmen hade fått mig alldeles lullig i huvudet så jag ville bara sova, haha.
Vi hade 1,5 liter Hustler som vi drack lite då och då. Den var god faktiskt, men första gången vi öppnade den pös det ut massa över hela Bambi och jag kunde inte låta bli att skratta. Och när vi satt vid utkiksplatsen kom det två tyskar och jag och brur höll på att dö för vi tänkte båda samma sak: "Heil Hitler! xD"
Och vet du vad bloggen? Mikael smsade nyss. Han ska till Göteborg på torsdag och vi ska ses och jag kommer fan bli as glad :D Men jag vågar inte, för kolla: Jag ska träffa både Nellie och han då den dagen. Ensam. Utan någon med mig. Jag kommer lätt dö alltså. Fegis är jag. Fast Nellie blir under dagen, men jag vet inte om vi ska bara hälsa och så eller om vi ska vara med varann en stund. Sånt är jag inte bra på. Och Mikael kommer sent sa han, så då blir det väl en snabbis innan jag åker hem vi hinner ses med tanke på tåg och bussar som så sällan går hem.
Men jag är fett peppad alltså!
Och idag var jag ju som sagt kille typ. Ena sidan av mitt hår blev bra men andra inte. Och jag hade mina fakebites och snodde systers Marilyn Manson tröja för den är stor. Och jag tycker själv jag lyckades se kill-aktig ut.
Imorgon kommer det bli ännu varmare än det var idag vilket betyder att jag kommer dö. Hatar när det blir så varmt för då rinner sminket bort och hårsprayen. Sadface.
Men denna veckan kommer nog bli jättebra och jag ser fram emot vad följande dagar har att erbjuda.
God natt bloggen, vi hörs imorgon.
Efter psyk gick jag till Bambi och hämtade henne, och sen bar det av till Slussarna vilket tog en jättelång tid och värmen gjorde det hela till ett helvete. Men det var väldigt fin natur där och sällskapet var ju prima så det var värt det.
Vi tog oss till Kopparklinten, ett utkiksställe där man ser hela Trollhättan. Jag som aldrig varit där tidigare tyckte det var väldigt fint, samtidigt som värmen hade fått mig alldeles lullig i huvudet så jag ville bara sova, haha.
Vi hade 1,5 liter Hustler som vi drack lite då och då. Den var god faktiskt, men första gången vi öppnade den pös det ut massa över hela Bambi och jag kunde inte låta bli att skratta. Och när vi satt vid utkiksplatsen kom det två tyskar och jag och brur höll på att dö för vi tänkte båda samma sak: "Heil Hitler! xD"
Och vet du vad bloggen? Mikael smsade nyss. Han ska till Göteborg på torsdag och vi ska ses och jag kommer fan bli as glad :D Men jag vågar inte, för kolla: Jag ska träffa både Nellie och han då den dagen. Ensam. Utan någon med mig. Jag kommer lätt dö alltså. Fegis är jag. Fast Nellie blir under dagen, men jag vet inte om vi ska bara hälsa och så eller om vi ska vara med varann en stund. Sånt är jag inte bra på. Och Mikael kommer sent sa han, så då blir det väl en snabbis innan jag åker hem vi hinner ses med tanke på tåg och bussar som så sällan går hem.
Men jag är fett peppad alltså!
Och idag var jag ju som sagt kille typ. Ena sidan av mitt hår blev bra men andra inte. Och jag hade mina fakebites och snodde systers Marilyn Manson tröja för den är stor. Och jag tycker själv jag lyckades se kill-aktig ut.
Imorgon kommer det bli ännu varmare än det var idag vilket betyder att jag kommer dö. Hatar när det blir så varmt för då rinner sminket bort och hårsprayen. Sadface.
Men denna veckan kommer nog bli jättebra och jag ser fram emot vad följande dagar har att erbjuda.
God natt bloggen, vi hörs imorgon.
God dag, god kväll, god natt.
Hej och hå.
Idag var det segt att vakna, som alltid. Men jag lyckades ta mig ur sängen och fixade mig och sådär. Pirat blev det, medan brur min skulle vara katt.
Jag gick hem och hämtade henne och sen gick vi och fotade överallt och tog många promenader runt i stan. Folk glodde som fan vilket var rätt störande.
Vi köpte den nya energidrycken Shark men den smakade jätteäckligt. Hela konsistensen var kletig och tjock och smakade mer som typ nyponsoppa i konsistensen än läsk. Aldrig mer Shark.
När jag kom hem sen var det timat nog middag, och sen gick jag och syster till Netto. Det är så varmt idag, riktigt härligt. Men ibland för varmt och det är inte kul när hårsprayen svettas bort och än mindre sminket.
Inne på Netto hade de 1,5 liter Huster energidryck för 17:- så det köpte jag till imorgon. Dock minns jag inte hur Hustler smakar, men förhoppningsvis gott.
Imorgon ska man vara kille bara för att se hur folk reagerar. Kan bli intressant. Och jag tror nog Shane passar mig mest som killnamn. Det är ett fint namn. Bambis killnamn är Robin.
Ska till psyk imorgon klockan 1. Inte roligt. Har avbokat därifrån 3 gånger i rad för att jag haft för mycket att göra i skolan och massa. Men jag trivs inte med att sitta där. Liksom, det är läskigt och jag vågar inte prata.
Nej vet du vad bloggen? Jag är väldigt törstig nu. Måste dricka vatten tror jag. Men först ska jag blogga färdigt.
Åh vad jag längtar tills jag blir 18. Då ska jag först och främst pierca snakebites på min födelsedag, sedan när de läkt blir det mouche och sen septum. Fast såklart ska jag byta den näsring jag har nu till en liten diamant. Hur skulle det annars se ut? D:
Och det blir bara jobbigare att bo hemma. Kvävs i princip av det. Äcklas av familjen. Det är som om mitt samvete stöter bort dem från mitt känslocentra likt kroppen stöter bort främmande bakterier för att de inte hör hemma där.
Jag hatar dem verkligen.
Nu ska jag dricka vatten innan jag dör av uttorkning. Och så måste jag leta kläder till imorgon.
Hej då och god natt.
Idag var det segt att vakna, som alltid. Men jag lyckades ta mig ur sängen och fixade mig och sådär. Pirat blev det, medan brur min skulle vara katt.
Jag gick hem och hämtade henne och sen gick vi och fotade överallt och tog många promenader runt i stan. Folk glodde som fan vilket var rätt störande.
Vi köpte den nya energidrycken Shark men den smakade jätteäckligt. Hela konsistensen var kletig och tjock och smakade mer som typ nyponsoppa i konsistensen än läsk. Aldrig mer Shark.
När jag kom hem sen var det timat nog middag, och sen gick jag och syster till Netto. Det är så varmt idag, riktigt härligt. Men ibland för varmt och det är inte kul när hårsprayen svettas bort och än mindre sminket.
Inne på Netto hade de 1,5 liter Huster energidryck för 17:- så det köpte jag till imorgon. Dock minns jag inte hur Hustler smakar, men förhoppningsvis gott.
Imorgon ska man vara kille bara för att se hur folk reagerar. Kan bli intressant. Och jag tror nog Shane passar mig mest som killnamn. Det är ett fint namn. Bambis killnamn är Robin.
Ska till psyk imorgon klockan 1. Inte roligt. Har avbokat därifrån 3 gånger i rad för att jag haft för mycket att göra i skolan och massa. Men jag trivs inte med att sitta där. Liksom, det är läskigt och jag vågar inte prata.
Nej vet du vad bloggen? Jag är väldigt törstig nu. Måste dricka vatten tror jag. Men först ska jag blogga färdigt.
Åh vad jag längtar tills jag blir 18. Då ska jag först och främst pierca snakebites på min födelsedag, sedan när de läkt blir det mouche och sen septum. Fast såklart ska jag byta den näsring jag har nu till en liten diamant. Hur skulle det annars se ut? D:
Och det blir bara jobbigare att bo hemma. Kvävs i princip av det. Äcklas av familjen. Det är som om mitt samvete stöter bort dem från mitt känslocentra likt kroppen stöter bort främmande bakterier för att de inte hör hemma där.
Jag hatar dem verkligen.
Nu ska jag dricka vatten innan jag dör av uttorkning. Och så måste jag leta kläder till imorgon.
Hej då och god natt.
Vredesutbrott
Jag hatar mamma och Tommy.
De är äckliga, jobbiga och cp.
Inatt hade de högljutt sex i typ 2 timmar vilket resulterade i att jag var tvungen att skära mig bara för att koncentrera mig på något annat än deras äckliga ljud. Sen när de ÄNTLIGEN slutat kunde jag såklart inte somna eftersom min kropp verkar blivit imun emot sömn.
Någon gång lyckades jag dock somna eftersom jag vaknade på morgonen av, gissa vad? De hade sex. IGEN!
Hur orkar de? Och respektlösa är de också, för väggarna här är cp tunna och mitt rum ligger precis intill deras. Jag tål inte sånt, det är äckligt, vidrigt och sjukt bisarrt!
Jag såg på klockan och den var åtta. Så jag somnade om, men det gick inte så bra. Klockan tio ringde mitt alarm för att jag skulle upp och göra mig i ordning för att träffa Bambi, men när man står i hallen och plattar håret kommer mamma och säger att jag inte alls ska någonstans för Tommys brorson Albin fyller 15. Och då måste vi såklart komma dit.
Jag blev arg och vi började bråka, mamma påstod att jag vetat detta länge men de hade inte sagt ett ord till mig. Så började hon ta upp saker som inte ens hörde till ämnet, som att mitt täcke är blodigt och sånt där helt orelevant.
Så det slutade med att jag än en gång fick avboka med brur och spenderade resten av dagen i tystnad.
Nu sitter jag här och bara... finns? Jag är arg, irriterad, trött och tankspridd. Har drömt massa mardrömmar som fått mig att gråta både i sömnen och när jag vaknade. En av drömmarna var att Abbe och Hebbe kom tillbaks precis som om de aldrig blivit avlidna, och jag blev så glad att jag grät och tänkte att nu när de är tillbaka ska de stanna för alltid, men icke då. Mamma gjorde samma sak igen: hon skickade dem till veterinären för att avliva dem. Denna gången bröt jag ihop dubbelt emot förra gången eftersom smärtan upplevdes igen plus att mamma var såpass grymm och ond att hon kunde med att göra om det. Jag bröt ihop fullständigt och ingick i någon slags koma av sorg. Åt inte, pratade inte... Bara låg i sängen utan ett ord, med stundvis rinnande tårar längs kinderna.
Det var den värsta mardrömmen jag hade under natten, men den svider än i hjärtat. Jag saknar dem så enormt mycket att jag kan dö.
Mamma och Tommy är fortfarande hos Albin och firar, men jag och Kimona fick lov att åka hem tidigare. Turligt nog. När jag kom hem fick jag ett plötsligt infall i att plocka fram den maskulina sidan av mig. Alla har två sidor, en kvinnlig och en manlig. Ibland känner man för att vara tjej och ibland känner man för att vara kille. Då och då får jag lust att leva som kille bara för att liksom testa på skillnader man upplever i vardagen etc. Så någon gång kommer jag säkert vara kille på stan eller något för att utforska dessa skillnader. Sånt är intressant, nästan som sociala experiment eller något liknande.
Om jag hade varit kille hade jag velat heta Shawn, Shane, Aiden, David eller Alex, för de är de finaste namnen av alla killnamn tycker jag. Men David och Shane/Shawn passar mig nog mest.
Jaja bloggen, jag avslutar detta inlägg med en bild på mig som kille <:
Undrar dock om jag verkligen ser ut som en.
De är äckliga, jobbiga och cp.
Inatt hade de högljutt sex i typ 2 timmar vilket resulterade i att jag var tvungen att skära mig bara för att koncentrera mig på något annat än deras äckliga ljud. Sen när de ÄNTLIGEN slutat kunde jag såklart inte somna eftersom min kropp verkar blivit imun emot sömn.
Någon gång lyckades jag dock somna eftersom jag vaknade på morgonen av, gissa vad? De hade sex. IGEN!
Hur orkar de? Och respektlösa är de också, för väggarna här är cp tunna och mitt rum ligger precis intill deras. Jag tål inte sånt, det är äckligt, vidrigt och sjukt bisarrt!
Jag såg på klockan och den var åtta. Så jag somnade om, men det gick inte så bra. Klockan tio ringde mitt alarm för att jag skulle upp och göra mig i ordning för att träffa Bambi, men när man står i hallen och plattar håret kommer mamma och säger att jag inte alls ska någonstans för Tommys brorson Albin fyller 15. Och då måste vi såklart komma dit.
Jag blev arg och vi började bråka, mamma påstod att jag vetat detta länge men de hade inte sagt ett ord till mig. Så började hon ta upp saker som inte ens hörde till ämnet, som att mitt täcke är blodigt och sånt där helt orelevant.
Så det slutade med att jag än en gång fick avboka med brur och spenderade resten av dagen i tystnad.
Nu sitter jag här och bara... finns? Jag är arg, irriterad, trött och tankspridd. Har drömt massa mardrömmar som fått mig att gråta både i sömnen och när jag vaknade. En av drömmarna var att Abbe och Hebbe kom tillbaks precis som om de aldrig blivit avlidna, och jag blev så glad att jag grät och tänkte att nu när de är tillbaka ska de stanna för alltid, men icke då. Mamma gjorde samma sak igen: hon skickade dem till veterinären för att avliva dem. Denna gången bröt jag ihop dubbelt emot förra gången eftersom smärtan upplevdes igen plus att mamma var såpass grymm och ond att hon kunde med att göra om det. Jag bröt ihop fullständigt och ingick i någon slags koma av sorg. Åt inte, pratade inte... Bara låg i sängen utan ett ord, med stundvis rinnande tårar längs kinderna.
Det var den värsta mardrömmen jag hade under natten, men den svider än i hjärtat. Jag saknar dem så enormt mycket att jag kan dö.
Mamma och Tommy är fortfarande hos Albin och firar, men jag och Kimona fick lov att åka hem tidigare. Turligt nog. När jag kom hem fick jag ett plötsligt infall i att plocka fram den maskulina sidan av mig. Alla har två sidor, en kvinnlig och en manlig. Ibland känner man för att vara tjej och ibland känner man för att vara kille. Då och då får jag lust att leva som kille bara för att liksom testa på skillnader man upplever i vardagen etc. Så någon gång kommer jag säkert vara kille på stan eller något för att utforska dessa skillnader. Sånt är intressant, nästan som sociala experiment eller något liknande.
Om jag hade varit kille hade jag velat heta Shawn, Shane, Aiden, David eller Alex, för de är de finaste namnen av alla killnamn tycker jag. Men David och Shane/Shawn passar mig nog mest.
Jaja bloggen, jag avslutar detta inlägg med en bild på mig som kille <:
Undrar dock om jag verkligen ser ut som en.
Rastlös.
Okej bloggen, nu har jag gjort dig väldigt ful. Men jag var så jävla uttråkad!
Jag har en tendens att ändra på dig så fort jag inte har något bättre för mig.
Suck, imorgon ska jag göra ett snyggt layout.
Och förresten, tror jag ska äta en macka eller två. Är lite sugen faktiskt.
Enjoying the sunshine
Naturen ska fotas som den är.
Oredigerade bilder.
Rainbow cake.
Visst älskar man bilder utan smink.
Dock gillar jag ljuset i bakgrunden som sipprar igenom.
Fast man ser inte färgerna i håret direkt.
Dock gillar jag ljuset i bakgrunden som sipprar igenom.
Fast man ser inte färgerna i håret direkt.
I hate sleepless nights...
Ännu en natt utan sömn.
Kroppen la av halv sju i morse.
Jag hatar det här...
Molnet skriker i huvudet.
Inte ens blodet får tyst på honom längre.
Just det, dö.
Fetto.
Mmm.. Mysiga infektioner i sår gillas. Inte.
Ja du bloggen. Jag tog min medicin för första gången på två veckor idag. Svepte det som var kvar i flaskan, orkade inte ens mäta upp rätt mängd. Jag är lat, ohyes. Tog även den äckliga järnmedicinen. Fyfan vad den är äcklig alltså.
På grund av min sömnlösa natt orkade jag inte ens ta mig ur sängen så det blev inget av att umgås med brur. Så jävla synd faktiskt. Hade sett fram emot att vara social.
När jag väl masat mig ur sängen fick jag ett plötsligt infall av att färga håret. Så då gjorde jag det. Nu ser det lite bättre ut.
Sen började jag gråta över hur hemskt ful och tjock jag är. Bra start på dagen.
Nu dampar jag på att min cam är cp och inte funkar. Behöver en ny.
Och vet du? Nästa vecka blir stressig. På tisdag är det psyk och sen kanske Gbg beroende på när Nellie vill ses. Sen är det BUP läkarbesök på onsdag och tandläkaren på torsdag. Ugh. Fredag-Lördag och kanske söndag morgon/eftermiddag blir det att vara i Gbg och glo metaltown från frihamnsbron. Kan bli intressant. Ska låna digitalkameran och fota lite hade jag tänkt. Typ på folk och sådär. Hoppas vädret blir fint, annars vet jag inte om jag ens pallar stå på bron. Då hänger jag hellre i Nordstan och smygfotar folk och frågar främmande människor om man får ta bild med dem. Sånt är alltid kul. För folk tror man är cepe. Men jag är cp så jag får lov att göra sånt.
Nu ska jag dampa mer på min cam och kanske checka bilddagboken om jag orkar. Orkar fan inte ens kolla mina vänners bilder längre. Känner mig rejält taskig men jag har ingen ork.
Hej för nu, bloggis.
Kroppen la av halv sju i morse.
Jag hatar det här...
Molnet skriker i huvudet.
Inte ens blodet får tyst på honom längre.
Just det, dö.
Fetto.
Mmm.. Mysiga infektioner i sår gillas. Inte.
Ja du bloggen. Jag tog min medicin för första gången på två veckor idag. Svepte det som var kvar i flaskan, orkade inte ens mäta upp rätt mängd. Jag är lat, ohyes. Tog även den äckliga järnmedicinen. Fyfan vad den är äcklig alltså.
På grund av min sömnlösa natt orkade jag inte ens ta mig ur sängen så det blev inget av att umgås med brur. Så jävla synd faktiskt. Hade sett fram emot att vara social.
När jag väl masat mig ur sängen fick jag ett plötsligt infall av att färga håret. Så då gjorde jag det. Nu ser det lite bättre ut.
Sen började jag gråta över hur hemskt ful och tjock jag är. Bra start på dagen.
Nu dampar jag på att min cam är cp och inte funkar. Behöver en ny.
Och vet du? Nästa vecka blir stressig. På tisdag är det psyk och sen kanske Gbg beroende på när Nellie vill ses. Sen är det BUP läkarbesök på onsdag och tandläkaren på torsdag. Ugh. Fredag-Lördag och kanske söndag morgon/eftermiddag blir det att vara i Gbg och glo metaltown från frihamnsbron. Kan bli intressant. Ska låna digitalkameran och fota lite hade jag tänkt. Typ på folk och sådär. Hoppas vädret blir fint, annars vet jag inte om jag ens pallar stå på bron. Då hänger jag hellre i Nordstan och smygfotar folk och frågar främmande människor om man får ta bild med dem. Sånt är alltid kul. För folk tror man är cepe. Men jag är cp så jag får lov att göra sånt.
Nu ska jag dampa mer på min cam och kanske checka bilddagboken om jag orkar. Orkar fan inte ens kolla mina vänners bilder längre. Känner mig rejält taskig men jag har ingen ork.
Hej för nu, bloggis.
Midsommar 2009.
Hej bloggen. Jag orkar inte direkt skriva så mycket om dagen så jag laddar upp några muppade bilder istället.
Det mesta vi pratade om var väl mig D: Mamma skällde ut mig pga mina nya skärsår oceh blabla. Tommy började också klaga och det blev ett massa tjat om "Det löser ingenting, det borde du veta" och blabla.
Men i övrigt har det varit en lugn dag. Tråkig som satan dock.
Strawberries.
Galna systar gör galen min.
Ros från beundrare. Ew.
Mamma och Tommy.
Jordgubbsätande syskon. Vräka på ordentligt, aight.
Beslutsam ungjävel som ska ha jordgubbe i vinet.
Beslutsam ungjävel rädd för att få drickan uppskvätt i ansiktet.
Ljus i kvällsmörkret.
Det mesta vi pratade om var väl mig D: Mamma skällde ut mig pga mina nya skärsår oceh blabla. Tommy började också klaga och det blev ett massa tjat om "Det löser ingenting, det borde du veta" och blabla.
Men i övrigt har det varit en lugn dag. Tråkig som satan dock.
Strawberries.
Galna systar gör galen min.
Ros från beundrare. Ew.
Mamma och Tommy.
Jordgubbsätande syskon. Vräka på ordentligt, aight.
Beslutsam ungjävel som ska ha jordgubbe i vinet.
Beslutsam ungjävel rädd för att få drickan uppskvätt i ansiktet.
Ljus i kvällsmörkret.
Lejon.
Hannie DropKick :3
Hej bloggen. Som vanligt kunde jag inte sova inatt.
Jag låg och vred och vände på mig och var så sjukt vresig över att inte kunna somna att jag tog mig tre rundor omkring i huset under nattens gång.
Ett tag blev jag jättetörstig så jag drack flera glas med vatten, men endast en halvtimme efter blev jag törstig igen, denna gång sugen på mjölk. Det är rätt udda eftersom jag inte brukar dricka mjölk sådär.
Mamma väckte mig och syster klockan 10 i morse. Då var jag död eftersom jag kanske sovit en timme eller två som mest. Kimona låg och drog sig en halvtimme extra och mamma blev på dåligt humör. Sen dammade jag och syster, dammsög och moppade alla golv. Nu är det rent i alla fall men mamma är inte nöjd för det.
Efter städningen åt vi middag. De åt stekt färskpotatis med prinskorv medan jag åt sallad med fetaost. Sallad är det godaste i världen tycker jag, av mat det vill säga. Sen i övrigt är ju choklad så mycket godare.
Jag har färgat håret nu, eller ah, blekt det. Det har fått en rolig färg. Mitt egna hår är blont fast det som var svart är orange-brunt och ser ut som lejonpäls. Mina extensions är babyrosa av någon konstig anledning vilket gör att hela håret blir någon slags konstig mix av diverse olika pälsliknande murmeldjurs aktiga arter. Det löshår som var svart är orange-rött-brunt och även lite guldaktigt. Jag lovar och svär att det hela ser väldigt konstigt ut.
Medan jag väntade den timmen det tar att bleka håret googlade jag runt lite på olika frisyrer etc. Då kom det upp fem personer på bild som är lite av mina nya stilikoner; Georgia Gore, Jennifer Genuine, Brokelle Bones, Hannie Dropkick och Freddy Brutal. De är fan olagligt fina och jag hade lätt kunnat byta mitt utseende mot deras. Vem vill inte vara vacker, liksom?
Nej nu orkar jag inte direkt skriva något mer. Hoppas på en fortsatt trevlig vecka med mycket skratt.
Hej då.
Full.
Hwj bloggen. Jag ör fewtt fyk,.
Men jag ånrar de ite. Jagf hae sik gjor en assa sake jag kommer pnfa imoefon mwn whaebver- Man elver bara en gång aight?
Jag har pratat massa ommS Adam idag oxh även massa om Nelloie, Tvlling, Mada, Tvoa och Victoir och Bambi. Jag stavar nog väldigt bra, blogen.
Awesomeness.
Nu aska jg sova. Imrogn bloir en råkgi dag. Nästa hlg är det metal town å då ska jags spt på frihgamnsbron och va ufll. Aweromse.
Bye,
Ärligt...
♥ THaTFuCKiNGaDaM. säger:
eehmm.... :$
♥ THaTFuCKiNGaDaM. säger:
typ..
♥ THaTFuCKiNGaDaM. säger:
gillar du mig? :$ <3
Emelie Strange upptagen! säger:
Ehm...
Ja :'$
Hur kommer det sig du frågar? :'$<3
♥ THaTFuCKiNGaDaM. säger:
jag bara undrade ;o :$ hihi (A)
tycker om dig med.. men på vilket sätt gillar du mig? ;o ^^ <3
Emelie Strange upptagen! säger:
"bara undrade" D: alla säger alltid så, det är uttjatat x)
Du är frågvis du, och jag liksom bara typ inte alls sitter här och är röd som en tomat eller ngt, neeeej då ;O
Jag gillar dig på ett sätt som är svårförklarligt för det är liksom.. Jag är knepig, aight.
Jag gillar dig som... som dig. Liksom okej, hhur sk
Emelie Strange upptagen! säger:
oj D:
Emelie Strange upptagen! säger:
jag är inte klar än! xD
Emelie Strange upptagen! säger:
vänta D:
Emelie Strange upptagen! säger:
* fortsättning*
jag vet inte riktigt hur man ska förklara.
jag får liksom typ... fjärilar å sånt i magen av att prata med dig på msn och ännu mer när vi ses D:
och liksom.. jag gillar dig på många sätt. frågan är snarare; är det ngt speciellt sätt du är ute efter? jag har en misstanke, men det är lagom pinsamt om jag ska babbla ut alla känslor å så är det bara random utan... mening. Då kan de fortsätta vara inlåsta inuti min hjärna ist :') <3
Emelie Strange upptagen! säger:
så alltså... sammanfattningsvis: jag gillar dig.
mkt. som jag gjort sen... ehm... typ mars.
Fast det vet du inte, för det har jag inte sagt.
ehe D:
♥ THaTFuCKiNGaDaM. säger:
:O sen mars wtf ;o <3
♥ THaTFuCKiNGaDaM. säger:
aw
♥ THaTFuCKiNGaDaM. säger:
men.. på.. DET sättet? ( a )
<3
♥ THaTFuCKiNGaDaM. säger:
^^
Emelie Strange upptagen! säger:
Jag tror det i alla fall. Det verkar så :$
♥ THaTFuCKiNGaDaM. säger:
awi (A) :D <3
♥ THaTFuCKiNGaDaM. säger:
du är för gullig :$
Emelie Strange upptagen! säger:
så du "bara undrade" ännu? x'D
<3
♥ THaTFuCKiNGaDaM. säger:
haha ja (A)
♥ THaTFuCKiNGaDaM. säger:
nemen,
♥ THaTFuCKiNGaDaM. säger:
jag typ tror jag gillar dig också :') <3
Emelie Strange upptagen! säger:
aws, jaså? :')
<3
naw :'D
♥ THaTFuCKiNGaDaM. säger:
j a(A) hihi! :D
♥ THaTFuCKiNGaDaM. säger:
ska bli fkn mysigt o ses igen :-O
♥ THaTFuCKiNGaDaM. säger:
<3
Jag vet inte. Ska jag gråta av lycka eller våndas ännu mer över allt som gnager?
Jag menar... Jag har berättat redan för länge sen för honom att jag gillar honom på "det" sättet.
Har han redan glömt det? Tror till och med jag sagt det 2 gånger för han har frågat innan.
Nu oroar jag mig ännu mer över om han kanske säger så till andra, samtidigit som mitt hjärta är i extas.
Fan att det ska vara så jävligt med känslor.
</3
eehmm.... :$
♥ THaTFuCKiNGaDaM. säger:
typ..
♥ THaTFuCKiNGaDaM. säger:
gillar du mig? :$ <3
Emelie Strange upptagen! säger:
Ehm...
Ja :'$
Hur kommer det sig du frågar? :'$<3
♥ THaTFuCKiNGaDaM. säger:
jag bara undrade ;o :$ hihi (A)
tycker om dig med.. men på vilket sätt gillar du mig? ;o ^^ <3
Emelie Strange upptagen! säger:
"bara undrade" D: alla säger alltid så, det är uttjatat x)
Du är frågvis du, och jag liksom bara typ inte alls sitter här och är röd som en tomat eller ngt, neeeej då ;O
Jag gillar dig på ett sätt som är svårförklarligt för det är liksom.. Jag är knepig, aight.
Jag gillar dig som... som dig. Liksom okej, hhur sk
Emelie Strange upptagen! säger:
oj D:
Emelie Strange upptagen! säger:
jag är inte klar än! xD
Emelie Strange upptagen! säger:
vänta D:
Emelie Strange upptagen! säger:
* fortsättning*
jag vet inte riktigt hur man ska förklara.
jag får liksom typ... fjärilar å sånt i magen av att prata med dig på msn och ännu mer när vi ses D:
och liksom.. jag gillar dig på många sätt. frågan är snarare; är det ngt speciellt sätt du är ute efter? jag har en misstanke, men det är lagom pinsamt om jag ska babbla ut alla känslor å så är det bara random utan... mening. Då kan de fortsätta vara inlåsta inuti min hjärna ist :') <3
Emelie Strange upptagen! säger:
så alltså... sammanfattningsvis: jag gillar dig.
mkt. som jag gjort sen... ehm... typ mars.
Fast det vet du inte, för det har jag inte sagt.
ehe D:
♥ THaTFuCKiNGaDaM. säger:
:O sen mars wtf ;o <3
♥ THaTFuCKiNGaDaM. säger:
aw
♥ THaTFuCKiNGaDaM. säger:
men.. på.. DET sättet? ( a )
<3
♥ THaTFuCKiNGaDaM. säger:
^^
Emelie Strange upptagen! säger:
Jag tror det i alla fall. Det verkar så :$
♥ THaTFuCKiNGaDaM. säger:
awi (A) :D <3
♥ THaTFuCKiNGaDaM. säger:
du är för gullig :$
Emelie Strange upptagen! säger:
så du "bara undrade" ännu? x'D
<3
♥ THaTFuCKiNGaDaM. säger:
haha ja (A)
♥ THaTFuCKiNGaDaM. säger:
nemen,
♥ THaTFuCKiNGaDaM. säger:
jag typ tror jag gillar dig också :') <3
Emelie Strange upptagen! säger:
aws, jaså? :')
<3
naw :'D
♥ THaTFuCKiNGaDaM. säger:
j a(A) hihi! :D
♥ THaTFuCKiNGaDaM. säger:
ska bli fkn mysigt o ses igen :-O
♥ THaTFuCKiNGaDaM. säger:
<3
Jag vet inte. Ska jag gråta av lycka eller våndas ännu mer över allt som gnager?
Jag menar... Jag har berättat redan för länge sen för honom att jag gillar honom på "det" sättet.
Har han redan glömt det? Tror till och med jag sagt det 2 gånger för han har frågat innan.
Nu oroar jag mig ännu mer över om han kanske säger så till andra, samtidigit som mitt hjärta är i extas.
Fan att det ska vara så jävligt med känslor.
</3
<3
Idag var jag med brur och fotade.
Det var en underbar dag och jag trivs så bra med henne.
Underbar vän, utan tvekan.
Vi höll på att bli överkörda av ett tåg. Det var faktiskt riktigt läskigt.
Mitt hjärta stannade till ordentligt. Paniken... allt var så hemskt.
Sen blev det bra igen, när tåget passerat och vi var oskadda.
Sen kom det en bil med pedofiler när vi satt på en gammal tågvagn i solen .
De var läskiga och jag blev paranoid.
Efter några timmar åkte jag hem och sen dess har jag tänkt och tänkt.
Vart är jag på väg?
Det var en underbar dag och jag trivs så bra med henne.
Underbar vän, utan tvekan.
Vi höll på att bli överkörda av ett tåg. Det var faktiskt riktigt läskigt.
Mitt hjärta stannade till ordentligt. Paniken... allt var så hemskt.
Sen blev det bra igen, när tåget passerat och vi var oskadda.
Sen kom det en bil med pedofiler när vi satt på en gammal tågvagn i solen .
De var läskiga och jag blev paranoid.
Efter några timmar åkte jag hem och sen dess har jag tänkt och tänkt.
Vart är jag på väg?
Home sweet home.
Jag ska inte börja med att berätta om vad jag gjort idag. Det tar jag till ett senare inlägg när jag hittat den perfekta bilden som ska höra till. Istället tänkte jag skriva lite om vad som händer imorgon, och kanske eventuellt jämföra det med hur dagen faktiskt blev när jag sedan imorgon kväll bloggar om dagen som gått, men som än inte varit. Det kanske blir intressant.
Imorgon ska jag gå upp tidigt, redan vid halv åtta. Jag ska ta tåget till Göteborg 8 över 10 och sedan ska jag åka hem, till Kungälv där jag växte upp.
Dagen ska spenderas med gamla bekanta, b la Jonte och Benji, men jag skulle gärna träffa andra som jag inte sett på det hela året sen jag flyttade. Saknar dem, även om de flesta är sånna jag aldrig riktigt direkt umgåtts med.
Efter några timmar i Kungälv ska jag till Göteborg och kolla runt lite där. Träffar kanske på någon eller några jag känner, det är inte omöjligt. Vore ju roligt, om man har en bra hår och sminkdag dvs. Om jag inte har det hoppas jag verkligen inte jag träffar någon jag känner alls. Det är sjukt hemskt att vara med folk om man ser ut som ett cp barn.
Till helgen måste jag förresten bleka håret. Har ju fan tre cm utväxt och det svarta håret har blivit orange/brunt. Ser lagom fail ut. Men inte kommer det bli bättre av att få någon slags orange-gul nyans sen när det blekts. Och då måste jag vänta ett tag innan jag färgar det rosa igen eftersom det kommer se lagom fult ut att ha rosa hår med orange underhår. Nej tack, jag spar på det.
I övrigt ser veckan ut att bli lite trist. På torsdag tvingas jag vara hemma och storstäda bara för att det är midsommar på fredag. Liksom åh, jag älskar verkligen högtider. Känns så sjukt onödigt att fira midsommar ens. Vad är vitsen?
Det enda vi kommer göra är att sitta hemma och glo och äta, precis likadan mat som till julafton. Liksom, awesome? Nej inte direkt. Och sen på lördagen kommer jag säkerligen inte heller få göra något.
Och jag hatar mamma. Jag måste vara hemma senast kl 8. ÅTTA! Jag är fan sjutton år!
Och det är SOMMARLOV. Jag fick fan vara ute till mycket längre när jag var 9! Hon har fel i huvudet alltså. ÅTTA!
Nej fyfan. Hon kan ju bara ta och flytta till Albanien eller något.
Men vet du vad, bloggen? Det verkar som min dröm om skräckfilm blir sann. Pratade med Bambi idag och hon är på, och vi frågade även Marcus om han ville vara med som skådis vilket han ville. Då blev jag glad, för Marcus är väldigt duktig på skådespel!
Jag ska sätta mig och skriva manus imorgon kväll och kanske lite redan denna natt. Sen blir det mer under resterande vecka och förhoppningsvis kan det bli klart till nästa vecka och så får vi se när vi kan filma. Vi måste ladda ner Avid redigeringsprogram eftersom det helt klart är bäst. Men sist Bambi försökte så funkade det inte, vilket är synd.
Nu ska jag spara lite av mina tankar och ord till nästa inlägg, men tack för att du tog dig tid att läsa.
Imorgon ska jag gå upp tidigt, redan vid halv åtta. Jag ska ta tåget till Göteborg 8 över 10 och sedan ska jag åka hem, till Kungälv där jag växte upp.
Dagen ska spenderas med gamla bekanta, b la Jonte och Benji, men jag skulle gärna träffa andra som jag inte sett på det hela året sen jag flyttade. Saknar dem, även om de flesta är sånna jag aldrig riktigt direkt umgåtts med.
Efter några timmar i Kungälv ska jag till Göteborg och kolla runt lite där. Träffar kanske på någon eller några jag känner, det är inte omöjligt. Vore ju roligt, om man har en bra hår och sminkdag dvs. Om jag inte har det hoppas jag verkligen inte jag träffar någon jag känner alls. Det är sjukt hemskt att vara med folk om man ser ut som ett cp barn.
Till helgen måste jag förresten bleka håret. Har ju fan tre cm utväxt och det svarta håret har blivit orange/brunt. Ser lagom fail ut. Men inte kommer det bli bättre av att få någon slags orange-gul nyans sen när det blekts. Och då måste jag vänta ett tag innan jag färgar det rosa igen eftersom det kommer se lagom fult ut att ha rosa hår med orange underhår. Nej tack, jag spar på det.
I övrigt ser veckan ut att bli lite trist. På torsdag tvingas jag vara hemma och storstäda bara för att det är midsommar på fredag. Liksom åh, jag älskar verkligen högtider. Känns så sjukt onödigt att fira midsommar ens. Vad är vitsen?
Det enda vi kommer göra är att sitta hemma och glo och äta, precis likadan mat som till julafton. Liksom, awesome? Nej inte direkt. Och sen på lördagen kommer jag säkerligen inte heller få göra något.
Och jag hatar mamma. Jag måste vara hemma senast kl 8. ÅTTA! Jag är fan sjutton år!
Och det är SOMMARLOV. Jag fick fan vara ute till mycket längre när jag var 9! Hon har fel i huvudet alltså. ÅTTA!
Nej fyfan. Hon kan ju bara ta och flytta till Albanien eller något.
Men vet du vad, bloggen? Det verkar som min dröm om skräckfilm blir sann. Pratade med Bambi idag och hon är på, och vi frågade även Marcus om han ville vara med som skådis vilket han ville. Då blev jag glad, för Marcus är väldigt duktig på skådespel!
Jag ska sätta mig och skriva manus imorgon kväll och kanske lite redan denna natt. Sen blir det mer under resterande vecka och förhoppningsvis kan det bli klart till nästa vecka och så får vi se när vi kan filma. Vi måste ladda ner Avid redigeringsprogram eftersom det helt klart är bäst. Men sist Bambi försökte så funkade det inte, vilket är synd.
Nu ska jag spara lite av mina tankar och ord till nästa inlägg, men tack för att du tog dig tid att läsa.
Att det ska vara så jävla svårt....
Hej igen bloggen. Nu överanvänder jag dig känner jag, men skit samma. Jag måste.
Det är strul igen. Med känslor. Med kärlek. Med Adam.
Alltså jag kan verkligen inte låta bli att undra hur många tjejer han faktiskt kanske inte har sisådär vid sidan om. Han är ju ändå väldigt populär och han är ju ändå både EC och bdb kändis och typ alla vet vem han är. Men ändå. Han har i två dagar i rad laddat upp en bild på tjejer som han känner och skrivit att de är söta och blabla och att han ska träffa dem och är värsta glad över det och massa. Och visst fan svider det att läsa sånt. Frågan är då, bloggen: har det han säger till mig ens någon betydelse? Säger han måhända samma sak till tiotals andra? Hur ska jag veta?
Det är ju inte direkt något man frågar om, och även om man tog mod till sig att fråga, skulle man verkligen få ett ärligt svar?
Jag vet inte längre. För några veckor sedan var jag nästan helt säker på honom men nu tvekar jag igen. Är det mitt dåliga självförtroende som spökar eller är det för att jag har svårt att lita på att andra faktiskt kan tycka om mig? Jag vet verkligen inte, men det gnager mig. Jag vill också kunna bli älskad men ärligt talat, vem kan älska mig? Jag har inget som är värt att älska. Visst; min insida är way better än min utsida eftersom utsidan är hemsk, men hur många killar går efter en tjejs insida? Ehm... En av 100 kanske.
Man skulle ha någon superkille. En framklonad person som inte dömer en utan bara visar hängivenhet, lojaliet och kärlek. Men det vore väl för mycket att be om. Man kan inte bara ha och ha och ha en massa. Mamma har lärt mig att man får nöja sig med det man har. Men just nu, vad har jag? Jag har vänner som jag älskar enormt. Men det krävs mer än vänskap ibland. Jag kan i och för sig fråga mig själv: behöver jag den sortens kärlek som man symboliserar med hjärtan och romantik? Räcker inte vänskapens kärlek till?
Den frågan är klurig. Visst har jag inte direkt något behov utav sådan kärlek. Jag menar, jag är ju praktiskt taget asexuell eftersom jag finner sådana saker rent ut sagt äckliga. Men det känns inte heller som något jag direkt pratar om. Ingen av de killarna jag varit på G med eller så har vetat. Jag kan inte med att säga sånt. Liksom Patrik t ex, jag mådde så jävla psykiskt dåligt av att vara med honom att jag funderade på att ta livet av mig bara för att jag inte vågade säga till och att jag inte vågade säga att jag inte gillade honom på det sättet. Sen tog jag den fega utvägen och ignorerade honom ett tag. Hemskt, jo visst. Men det läkte ändå ihop några av såren.
Hur ska man lyckas hitta en kille som först och främst går efter ens insida, och som dessutom också själv är någorlunda asexuell? Jag tror inte sånna killar existerar.
Jag får helt enkelt inse fakta: Det finns ingen för mig.
Sen hur jag ska lösa det här med Adam låter jag ödet avgöra. För just nu vet jag varken in eller ut. Jag vet att jag har ett stort jävla hål inom mig av oro, ångest och bristande blodkärl i hjärtat. Även om jag gillar Adam så kan jag aldrig vara vad han förväntar sig. Jag är rädd att det kan förstöra allt. Och sen... Hur ska jag någonsin kunna lita på det han säger om allt han säger får mig att tveka?
Jag lämnar dagens bloggande med frågor i huvuet. Jag vet redan nu att jag kommer att tänka på detta hela natten lång.
Och just som jag tänker på detta minns jag nu att jag inte tagit min medicin på en vecka. Och lusten efter blod och skada är större än någonsin.
Det går utför med mig, bloggen. Jag är tillbaks till början igen.
Det är strul igen. Med känslor. Med kärlek. Med Adam.
Alltså jag kan verkligen inte låta bli att undra hur många tjejer han faktiskt kanske inte har sisådär vid sidan om. Han är ju ändå väldigt populär och han är ju ändå både EC och bdb kändis och typ alla vet vem han är. Men ändå. Han har i två dagar i rad laddat upp en bild på tjejer som han känner och skrivit att de är söta och blabla och att han ska träffa dem och är värsta glad över det och massa. Och visst fan svider det att läsa sånt. Frågan är då, bloggen: har det han säger till mig ens någon betydelse? Säger han måhända samma sak till tiotals andra? Hur ska jag veta?
Det är ju inte direkt något man frågar om, och även om man tog mod till sig att fråga, skulle man verkligen få ett ärligt svar?
Jag vet inte längre. För några veckor sedan var jag nästan helt säker på honom men nu tvekar jag igen. Är det mitt dåliga självförtroende som spökar eller är det för att jag har svårt att lita på att andra faktiskt kan tycka om mig? Jag vet verkligen inte, men det gnager mig. Jag vill också kunna bli älskad men ärligt talat, vem kan älska mig? Jag har inget som är värt att älska. Visst; min insida är way better än min utsida eftersom utsidan är hemsk, men hur många killar går efter en tjejs insida? Ehm... En av 100 kanske.
Man skulle ha någon superkille. En framklonad person som inte dömer en utan bara visar hängivenhet, lojaliet och kärlek. Men det vore väl för mycket att be om. Man kan inte bara ha och ha och ha en massa. Mamma har lärt mig att man får nöja sig med det man har. Men just nu, vad har jag? Jag har vänner som jag älskar enormt. Men det krävs mer än vänskap ibland. Jag kan i och för sig fråga mig själv: behöver jag den sortens kärlek som man symboliserar med hjärtan och romantik? Räcker inte vänskapens kärlek till?
Den frågan är klurig. Visst har jag inte direkt något behov utav sådan kärlek. Jag menar, jag är ju praktiskt taget asexuell eftersom jag finner sådana saker rent ut sagt äckliga. Men det känns inte heller som något jag direkt pratar om. Ingen av de killarna jag varit på G med eller så har vetat. Jag kan inte med att säga sånt. Liksom Patrik t ex, jag mådde så jävla psykiskt dåligt av att vara med honom att jag funderade på att ta livet av mig bara för att jag inte vågade säga till och att jag inte vågade säga att jag inte gillade honom på det sättet. Sen tog jag den fega utvägen och ignorerade honom ett tag. Hemskt, jo visst. Men det läkte ändå ihop några av såren.
Hur ska man lyckas hitta en kille som först och främst går efter ens insida, och som dessutom också själv är någorlunda asexuell? Jag tror inte sånna killar existerar.
Jag får helt enkelt inse fakta: Det finns ingen för mig.
Sen hur jag ska lösa det här med Adam låter jag ödet avgöra. För just nu vet jag varken in eller ut. Jag vet att jag har ett stort jävla hål inom mig av oro, ångest och bristande blodkärl i hjärtat. Även om jag gillar Adam så kan jag aldrig vara vad han förväntar sig. Jag är rädd att det kan förstöra allt. Och sen... Hur ska jag någonsin kunna lita på det han säger om allt han säger får mig att tveka?
Jag lämnar dagens bloggande med frågor i huvuet. Jag vet redan nu att jag kommer att tänka på detta hela natten lång.
Och just som jag tänker på detta minns jag nu att jag inte tagit min medicin på en vecka. Och lusten efter blod och skada är större än någonsin.
Det går utför med mig, bloggen. Jag är tillbaks till början igen.
Film
Vet du, bloggen?
Jag är riktigt sugen på att göra en zombiefilm! En riktig skräck i stil med "28 Dagar senare" och Dawn of the Dead, fast inte lika överdramatiserat. Jag älskar 28 dagar/veckor/månader filmerna eftersom de är de enda skräck och rysar filmer jag någonsin sett som förmedlar känslan av att det är äkta. Det är helt fantastiskt. Sen är även bildutsnitten i de filmerna riktigt bra och jag skulle verkligen älska att själv få filma och medverka i en skräckfilm med zombies eller spöken. Tänk att få stanna över en eller två nätter eller kanske fler i ett ruskigt gammalt förfallet hus för att spela in en super bra och läskig film. Det vore underbart! Och så roligt!
Jag älskar att filma och att hitta spännande vinklar, och regi är också något jag gillar. Sen är det extremt roligt att få skådespela också. Och en riktig skräckfilm har jag velat göra sen jag var 9 år. Så i sommar skulle jag verkligen vilja förverkliga drömmen. Allt jag behöver är en kamera, ett manus, skådespelare och platser att filma på. Sen kan kameran rulla.
Jag vill verkligen!
Jag är riktigt sugen på att göra en zombiefilm! En riktig skräck i stil med "28 Dagar senare" och Dawn of the Dead, fast inte lika överdramatiserat. Jag älskar 28 dagar/veckor/månader filmerna eftersom de är de enda skräck och rysar filmer jag någonsin sett som förmedlar känslan av att det är äkta. Det är helt fantastiskt. Sen är även bildutsnitten i de filmerna riktigt bra och jag skulle verkligen älska att själv få filma och medverka i en skräckfilm med zombies eller spöken. Tänk att få stanna över en eller två nätter eller kanske fler i ett ruskigt gammalt förfallet hus för att spela in en super bra och läskig film. Det vore underbart! Och så roligt!
Jag älskar att filma och att hitta spännande vinklar, och regi är också något jag gillar. Sen är det extremt roligt att få skådespela också. Och en riktig skräckfilm har jag velat göra sen jag var 9 år. Så i sommar skulle jag verkligen vilja förverkliga drömmen. Allt jag behöver är en kamera, ett manus, skådespelare och platser att filma på. Sen kan kameran rulla.
Jag vill verkligen!
Värmland- ett län av skog, skog och åter skog.
Idag var jag i Molcom tillsammans med familjen. Min syster Kimona ska förhoppningsvis börja på Folkhögskolan där med inriktning regi för första året och skådespel andra. Vi gick upp klockan fem och åkte hemifrån sex. Sen var vi inte framme förrän nio och Kimona skulle inte vara där förrän 10 så vi satt i bilen och väntade och väntade.
När hon väl gått in skulle vi andra åka och se oss omkring i centrum, vilket bestod av en bensinmack och ett Coop. Det var verkligen allt som fanns. Så då åkte vi till grannstaden Filipstad men där var det inte heller mycket bättre. Det var verkligen öde! Allt som fanns var massor av Coop affärer och skog, skog, skog. En och en annan lada och många kor.
Hur orkar man bo i Värmland? Det är som ett övergivet landskap Gud glömt. De enda som bor där är gamla förutom fyra ungdomar jag sett. En fjortis och resten var emos. Två av emosarna satt inne på ett café där jag, mamma och Tommy skulle fika. De stirrade inte lite på mig direkt. De råglodde så fort de kunde, vilket var aningen jobbigt. Liksom vad är det som är så intressant? Kanske var det just att de inte är vana vid att se andra ungdomar i sin stad, eller så var det för att de inte trodde sina ögon om att det fanns någon mer alternativ i länet. Men ack för dem att jag inte är värmlänning då.
Nej, Värmland är inget för mig. Det är för öde. Inte ens en klädbutik har jag sett. Och inget Karlstad blev det för det hann vi inte med. Jag som trodde Molcom endast var namnet på skolan och att det låg i Karlstad hade tydligen fel. Molcom är en liten by på en kilometer eller något sådant. Jag frågade Tommy om vi var nära Stockholm. Han svarade att det var ca 30 mil ifrån och att det var 10 mil till Norge. Då frågade jag om Sundsvall låg nära men det gjorde det tydligen inte. "Om Stockholm ligger ca 30 mil härifrån så ligger Sundsvall minst 50 mil bort." svarade han. Jag tror jag kanske borde plugga upp mig lite inom geografin.
När Kimona var klar med både film och skådespelar proven for vi hemåt. Jag somnade redan så fort vi lämnade parkeringen till skolan. Under 7 timmar hade hon haft de olika proven och gått igenom lite om skolans policy etc, medan jag, mamma och Tommy gått runt i de så kallade städerna och nästan avlidit av tristess. Vi hade så tråkigt att vi besökte TVÅ olika kyrkogårdar endast för att ha något att göra. Där kan man snacka om att ha tråkigt! Nej, ta mig hellre till Skåne. Jag älskar skåne. Jag har alltid känt mig hemma där, mycket beroende på att min släkt är därifrån och att jag spenderat mycket av min barndom där. Som liten pratade jag till och med skånska istället för göteborska. Inte för att jag direkt pratar göteborska ens men det är väl vad folk från andra län tycker. Själv anser jag mig själv vara dialektlös.
Nu är jag rejält trött och godissugen. Ska nog koka lite te vatten snart och ta mig en kopp jordgubbste. Det är alltid gott med något värmande nu när det regnat hela dagen. Förutom fram emot kvällen då solen behagade titta fram. Hej så länge bloggen, vi kanske hörs av senare om jag har tråkigt. Puss och kram.
När hon väl gått in skulle vi andra åka och se oss omkring i centrum, vilket bestod av en bensinmack och ett Coop. Det var verkligen allt som fanns. Så då åkte vi till grannstaden Filipstad men där var det inte heller mycket bättre. Det var verkligen öde! Allt som fanns var massor av Coop affärer och skog, skog, skog. En och en annan lada och många kor.
Hur orkar man bo i Värmland? Det är som ett övergivet landskap Gud glömt. De enda som bor där är gamla förutom fyra ungdomar jag sett. En fjortis och resten var emos. Två av emosarna satt inne på ett café där jag, mamma och Tommy skulle fika. De stirrade inte lite på mig direkt. De råglodde så fort de kunde, vilket var aningen jobbigt. Liksom vad är det som är så intressant? Kanske var det just att de inte är vana vid att se andra ungdomar i sin stad, eller så var det för att de inte trodde sina ögon om att det fanns någon mer alternativ i länet. Men ack för dem att jag inte är värmlänning då.
Nej, Värmland är inget för mig. Det är för öde. Inte ens en klädbutik har jag sett. Och inget Karlstad blev det för det hann vi inte med. Jag som trodde Molcom endast var namnet på skolan och att det låg i Karlstad hade tydligen fel. Molcom är en liten by på en kilometer eller något sådant. Jag frågade Tommy om vi var nära Stockholm. Han svarade att det var ca 30 mil ifrån och att det var 10 mil till Norge. Då frågade jag om Sundsvall låg nära men det gjorde det tydligen inte. "Om Stockholm ligger ca 30 mil härifrån så ligger Sundsvall minst 50 mil bort." svarade han. Jag tror jag kanske borde plugga upp mig lite inom geografin.
När Kimona var klar med både film och skådespelar proven for vi hemåt. Jag somnade redan så fort vi lämnade parkeringen till skolan. Under 7 timmar hade hon haft de olika proven och gått igenom lite om skolans policy etc, medan jag, mamma och Tommy gått runt i de så kallade städerna och nästan avlidit av tristess. Vi hade så tråkigt att vi besökte TVÅ olika kyrkogårdar endast för att ha något att göra. Där kan man snacka om att ha tråkigt! Nej, ta mig hellre till Skåne. Jag älskar skåne. Jag har alltid känt mig hemma där, mycket beroende på att min släkt är därifrån och att jag spenderat mycket av min barndom där. Som liten pratade jag till och med skånska istället för göteborska. Inte för att jag direkt pratar göteborska ens men det är väl vad folk från andra län tycker. Själv anser jag mig själv vara dialektlös.
Nu är jag rejält trött och godissugen. Ska nog koka lite te vatten snart och ta mig en kopp jordgubbste. Det är alltid gott med något värmande nu när det regnat hela dagen. Förutom fram emot kvällen då solen behagade titta fram. Hej så länge bloggen, vi kanske hörs av senare om jag har tråkigt. Puss och kram.
Seg söndag.
Jag vaknade sent idag. Halv tre. Det var ändå rätt skönt att kunna sova ut nu när det är sommarlov.
Jag är så jävla trött hela tiden. Morgon som kväll. Och idag är jag jätte sugen på godis, eller vad som helst som är sött. Det är nog för att jag ska bli piggare.
Saknar att kunna shoppa. Det är så roligt och jag behöver verkligen nya kläder. Kan fan inte ha mina längre. De är för korta och för små. Sämst.
Vill göra något, vad som helst. Men jag har aldrig råd med det. Så jävla dåligt är det.
Men jag har bestämt mig för att göra något av detta lovet, jag måste göra det. Det är inte kul att bara driva runt som en zombie.
Nu ska jag läsa Bex och Bambis bloggar och hoppas att min cp dator kan börja spara vår musikvideo som filmfil. Den har varit på 0% i snart en halvtimme. Den har säkert hängt sig- igen.
Hej då bloggen och alla läsare. Uppdaterar kanske ikväll igen.
<3
Jag är så jävla trött hela tiden. Morgon som kväll. Och idag är jag jätte sugen på godis, eller vad som helst som är sött. Det är nog för att jag ska bli piggare.
Saknar att kunna shoppa. Det är så roligt och jag behöver verkligen nya kläder. Kan fan inte ha mina längre. De är för korta och för små. Sämst.
Vill göra något, vad som helst. Men jag har aldrig råd med det. Så jävla dåligt är det.
Men jag har bestämt mig för att göra något av detta lovet, jag måste göra det. Det är inte kul att bara driva runt som en zombie.
Nu ska jag läsa Bex och Bambis bloggar och hoppas att min cp dator kan börja spara vår musikvideo som filmfil. Den har varit på 0% i snart en halvtimme. Den har säkert hängt sig- igen.
Hej då bloggen och alla läsare. Uppdaterar kanske ikväll igen.
<3
Kvälls update.
Bild av Bambi Fuckface.
Jag somnade efter mitt förra inlägg. Sen vaknade jag klockan åtta av att mamma väckte mig. Hon undrade om jag var sjuk. Och jag har faktiskt en jävla huvudvärk.
Sen såg jag på Supersize vs Superskinny. Jag tycker de som är superskinny där är perfekta. Jag vill också vara så smal >:
När det programmet var slut såg jag på Criminal Minds och sen kom jag in på datorn igen för att kolla runt lite. Och Adam hade laddat upp en ny bild och han är för snygg <:
Imorgon är det skolavslutning och det kommer bli skitbra. Fast jag kommer skämmas lite för jag ska som sagt ha vit klänning och sådär vilket inte riktigt är min stil. Men jag gillar vitt och klänningen är fin. Dock kommer det regna och blabla äckel shalal vilket betyder att håret kommer faila. Och omg jag vet inte hur jag ska ha håret, men det löser sig nog till imorgon.
Vi ska samlas vid media tio i tio och sen går vi till aulan. Efter några tacktal ska vi tillbaks till media för att se på de filmer vi gjort under året. Det kommer bli skitroligt!
Sen slutar vi och då ska jag skynda mig hem för att byta om. Efter det ska jag möta upp Bambi vid pressbyrån på torget och sen ska vi gå till tåget för att åka till Göteborg<3 Vi ska till Liseberg och träffa Fag och så ska vi åka Virvelvinden och försöka vinna awesome priser. Och vi ska smuggla med oss Powerking in och göra en dokumentärfilm om vår dag. Awesomeness!
Nu orkar jag inte blogga mer men hej svejs lingongrejs. Jag är trött :D
Somnar snart.
Dagen har varit så jävla stressig. Men nu är filmen klar och den är så jävla awesome. Jag är stolt. Vi har jobbat bra och förtjänar en belöning. Dock vill ingen belöna oss för alla är onda aliens.
Nu somnar jag snart. För jag är jävligt trött.
Hej då bloggen.
Nu somnar jag snart. För jag är jävligt trött.
Hej då bloggen.
Trött. Trött. Trött.
Sömnbristen går mig på nerverna. Jag behöver sova men inte fan går det.
Och när jag väl somnat drömmer jag bara mardrömmar som gör att jag vaknar igen av att jag antingen skriker eller känner det som att jag ramlar och dör.
I morse åkte mamma till NÄL sjukhus för att operera bort de köttlar som sitter precis i halsen. Hon skulle vara på sjukhuset 7 så hon åkte jättetidigt. Lyckligtvis gick operationen bra och hon kommer hem imorgon.
När alarmet ringde i morse kände jag med en gång att jag inte skulle orka med en skoldag. Trots att det verkligen hade behövts. Filmen ska vara klar imorgon, och det kommer bli en stressig dag att hinna klart den innan det är visning.
Jag hade huvudvärk och illamående. Dessutom var jag så trött att jag inte kunde öppna ögonen. Jag gick med stängda ögon ut i hallen för att ringa och sjukanmäla mig och sedan lånade jag mammas mobil som hon lämnat hemma för att smsa Bambi att jag inte kommer. Tydligen skulle dagen ändå vara kort då vi hade sovmorgon, vilket varken jag eller Bambi fått reda på.
Vi är så himla omtyckta.
Jag sov och vaknade av att det regnade. Klockan var tjugo i tolv ungefär så jag gick upp, drack en kopp te och en kopp kaffe. Sedan städade jag rummet, bytte sängkläder och fixade resten av huset innan jag dammsög. Efter det duschade jag och blev av med alla äckliga bakterier.
Kimona hjälpte mig färga håret så nu är det rosa. Men det blev ojämnt så vissa ställen är ljusrosa medan andra är mörka. Det ser konstigt ut.
Sen fick jag panik när jag sköljde av löshåret för då försvann mer och mer färg och de började bli blonda, så jag bestämde mig för att jag inte vågade skölja dem mer än det jag redan gjort. Jag ville ju inte att de skulle tappa färgen helt. Mysko dock, eftersom färgen borde fästa även på löshår. Men nu är det rätt okej i alla fall trots nyansskillnaderna som är överallt. Fast nu ser man att jag tydligen har jättemycket utväxt vilket jag inte såg innan jag färgade det. Det svarta har typ 3 cm utväxt och det blonda likaså. Ser helt fail ut.
Nu under kvällen har det inte hänt så mycket. Tommy kom nyss hem från jobbet och jag har bakat en kanel och choklad kladdkaka till mammas hemkomst imorgon. Fast jag kommer inte kunna låta bli att smaka en bit redan idag. Sötsaker är som en drog för mig. Jag måste ha.
Och jag har hittat en som faktiskt är finare än Audrey Kitching. Eller alltså, det finns många fina människor här i världen. Jag uppskattar vackra människor väldigt mycket och blir glad för deras skull att de är så fina. Men Audrey har jag alltid tyckt mycket om eftersom hon har ett utseende jag själv skulle vilja ha. Och sen är hennes kropp helt perfekt. Men denna som jag upptäckt som är megafin heter Angelica och kallas MURDEROTIC på bilddagboken och hon är så jävla fin att man dör. Eller inte dör, men nästan. Jag är riktigt avundsjuk.
Nu ska jag inte blogga mer för idag men imorgon kanske. Ha det bra.
xoxo
Och när jag väl somnat drömmer jag bara mardrömmar som gör att jag vaknar igen av att jag antingen skriker eller känner det som att jag ramlar och dör.
I morse åkte mamma till NÄL sjukhus för att operera bort de köttlar som sitter precis i halsen. Hon skulle vara på sjukhuset 7 så hon åkte jättetidigt. Lyckligtvis gick operationen bra och hon kommer hem imorgon.
När alarmet ringde i morse kände jag med en gång att jag inte skulle orka med en skoldag. Trots att det verkligen hade behövts. Filmen ska vara klar imorgon, och det kommer bli en stressig dag att hinna klart den innan det är visning.
Jag hade huvudvärk och illamående. Dessutom var jag så trött att jag inte kunde öppna ögonen. Jag gick med stängda ögon ut i hallen för att ringa och sjukanmäla mig och sedan lånade jag mammas mobil som hon lämnat hemma för att smsa Bambi att jag inte kommer. Tydligen skulle dagen ändå vara kort då vi hade sovmorgon, vilket varken jag eller Bambi fått reda på.
Vi är så himla omtyckta.
Jag sov och vaknade av att det regnade. Klockan var tjugo i tolv ungefär så jag gick upp, drack en kopp te och en kopp kaffe. Sedan städade jag rummet, bytte sängkläder och fixade resten av huset innan jag dammsög. Efter det duschade jag och blev av med alla äckliga bakterier.
Kimona hjälpte mig färga håret så nu är det rosa. Men det blev ojämnt så vissa ställen är ljusrosa medan andra är mörka. Det ser konstigt ut.
Sen fick jag panik när jag sköljde av löshåret för då försvann mer och mer färg och de började bli blonda, så jag bestämde mig för att jag inte vågade skölja dem mer än det jag redan gjort. Jag ville ju inte att de skulle tappa färgen helt. Mysko dock, eftersom färgen borde fästa även på löshår. Men nu är det rätt okej i alla fall trots nyansskillnaderna som är överallt. Fast nu ser man att jag tydligen har jättemycket utväxt vilket jag inte såg innan jag färgade det. Det svarta har typ 3 cm utväxt och det blonda likaså. Ser helt fail ut.
Nu under kvällen har det inte hänt så mycket. Tommy kom nyss hem från jobbet och jag har bakat en kanel och choklad kladdkaka till mammas hemkomst imorgon. Fast jag kommer inte kunna låta bli att smaka en bit redan idag. Sötsaker är som en drog för mig. Jag måste ha.
Och jag har hittat en som faktiskt är finare än Audrey Kitching. Eller alltså, det finns många fina människor här i världen. Jag uppskattar vackra människor väldigt mycket och blir glad för deras skull att de är så fina. Men Audrey har jag alltid tyckt mycket om eftersom hon har ett utseende jag själv skulle vilja ha. Och sen är hennes kropp helt perfekt. Men denna som jag upptäckt som är megafin heter Angelica och kallas MURDEROTIC på bilddagboken och hon är så jävla fin att man dör. Eller inte dör, men nästan. Jag är riktigt avundsjuk.
Nu ska jag inte blogga mer för idag men imorgon kanske. Ha det bra.
xoxo
Pink dreams.
Jag älskar ju rosa. Rosa är finast av alla färger.
Så nu blir det rosa hår igen. För fjärde gången i livet.
Jag blir glad av att ha rosa hår, det är fint.
På onsdag eller torsdag färgas det och då kommer det förhoppningsvis bli fint och så, för skolavslutningen är på fredag och sen blir det Göteborg.
Och för att påminna mig själv så kommer min sommar gå ut på att träffa många nya människor jag verkligen vill träffa :D
Jag ska vara med Bambi, Adam, Moa och hennes flickvän Gabbi, Benji och Jonte, kanske Cornelia och Lisa också <: Fett länge sen vi sågs! Och sen skulle jag gärna vilja träffa Sällström igen för jag saknar hans humor.
Och för första gången kommer jag träffa Emily (älskade tvilling<3) Tova, Mada, Kibe, Victor, Mikael, Nellie och kanske några fler :D
Sommaren kommer bli super. Det hoppas jag i alla fall.
Wie.
Suverän dag!
Förutom dålig hårdag, trötthet och mycket boredom har dagen varit super!
Det blev många skratt fram emot eftermiddagen då jag hittade två ballonger, en gul (Ichmed's själ) och en blå (Bambi's själ.)
Självfallet skulle Gunn mörda våra själar >:
Efter skolan begav klassen sig till Spikön för att grilla och spela minigolf. Jag och Bambi var höga på Burn och skrattade åt allt. Vi tog massor av flummbilder och pratade om massor :)
Awesome :D
Det blev många skratt fram emot eftermiddagen då jag hittade två ballonger, en gul (Ichmed's själ) och en blå (Bambi's själ.)
Självfallet skulle Gunn mörda våra själar >:
Efter skolan begav klassen sig till Spikön för att grilla och spela minigolf. Jag och Bambi var höga på Burn och skrattade åt allt. Vi tog massor av flummbilder och pratade om massor :)
Awesome :D
Trött och stressad.
Inatt har jag än en gång inte kunnat sova. Det är fruktansvärt jobbigt...!
Och till råga på allt har känslan av att ha insekter krälandes över mig blivit större. Inatt så låg jag och sparkade bort dem, viftade väck dem med handen och gömde mig till sist under täcket. De kommer inte igenom täcket.
Sen när jag väl somnat till lite grand vaknade jag av att jag skrek. Det var jätte läskigt. Och min första tanke var "hoppas ingen hörde."
Jag hade en mardröm. Igen. Jag minns inte riktigt vad som hände men det hade med stora insekter att göra, och det var lite i stil med filmen "The Mist" fast det var jag och några jag känner som blev jagade och uppätna. Jag minns att Bambi var med, Bexx, Victor, Mikael, Adam, Lisa och Moa. Men jag vet inte varför min hjärna valde att just dessa skulle bli uppätna av de äckliga, enorma insekterna. Usch. Det var makabert och riktigt äckligt hur insekterna slet sönder en efter en medan vi andra i panik sprang och skrek för våra liv. Sen vaknade jag ju då av att jag skrek på riktigt. Det var inte alls kul och efter det kunde jag inte somna om.
Då började jag istället att tänka på mina älsklingar. Och så kände jag hur det rann en tår längs med min högra kind och strax därefter rann den andra också. Och när jag väl börjar tänka på något sorgset så kommer en massa andra sorgsna tankar in också. Då började jag tänka på hur mycket död jag fått vara med om i mitt liv. Först var det min gammelmorbror Arne, sedan morfar. Efter det dog min moster av cancer endast i 50 års åldern. Och sen togs mina älsklingars liv ifrån dem. Snart kommer även mormor att dö, och mamma och Tommy och sen kommer Kimona att dö och sen även jag. Jag avskyr döden så enormt mycket. Jag fruktar den och är livrädd för den. Ska jag dö så ska det inte vara av ålder.
Vid halv sex på morgonen så bleknade tankarna bort och jag somnade av ren utmattning.
Idag har jag inte gjort någonting. Jag vaknade, drack te, duschade och fönade håret och plattade det och kritiserade mitt utseende som vanligt. Usch fy blä äckel fetto apa.
Sen bestämde jag mig för att logga in på datorn för att leta upp informationen till fotokompendiet som ska lämnas in imorgon. Det var för 3 timmar sedan och jag har fortfarande inte letat upp infon. Segt.
Jag orkar inte. Jag är trött och gnällig och grinig och blä blä blä. Dåligt humör idag.
Känner för att lemlästa någon. Patrik kanske. Jag menar, han är ju ett jävla hnrafhnpparkåafmz.nfkjabrfmg as. Och jag tycker riktigt synd om Elin (HOMOSAREGAYS @ bdb) som numera är på G med honom. Hon fattar nog inte hur Patrik fungerar. Han har själv sagt till mig under tiden vi var på G att han ville bli populär och att han försökte bli vän med sånna som var kända eller populära för att själv få mer uppmärksamhet. Hur ytligt är inte det?
Och sen är han bara ute efter att ha en tjej för att inte vara ensam. Det har han själv sagt. Så Elin blir rent ut sagt utnyttjad men hon trodde jag bara ljög när jag varnade henne. Men hon lär ju med tiden inse vilken idiot Patrik är.
Nu ska jag nog göra det där kompendiet så jag kan få G i foto. För om jag inte lämnar in det får jag IG. Och imorgon måste vi försöka göra mer på filmen om vi hinner. Vi har ju inte media imorgon tyvärr. Jag stressar som fan över detta. Skolan slutar ju på fredag och då MÅSTE den vara klar. Så nu blir det till att stressa sönder.
Jaja nu ska jag sluta skriva. Men vi ses kanske senare ikväll bloggen. Hej då.
Sen när jag väl somnat till lite grand vaknade jag av att jag skrek. Det var jätte läskigt. Och min första tanke var "hoppas ingen hörde."
Jag hade en mardröm. Igen. Jag minns inte riktigt vad som hände men det hade med stora insekter att göra, och det var lite i stil med filmen "The Mist" fast det var jag och några jag känner som blev jagade och uppätna. Jag minns att Bambi var med, Bexx, Victor, Mikael, Adam, Lisa och Moa. Men jag vet inte varför min hjärna valde att just dessa skulle bli uppätna av de äckliga, enorma insekterna. Usch. Det var makabert och riktigt äckligt hur insekterna slet sönder en efter en medan vi andra i panik sprang och skrek för våra liv. Sen vaknade jag ju då av att jag skrek på riktigt. Det var inte alls kul och efter det kunde jag inte somna om.
Då började jag istället att tänka på mina älsklingar. Och så kände jag hur det rann en tår längs med min högra kind och strax därefter rann den andra också. Och när jag väl börjar tänka på något sorgset så kommer en massa andra sorgsna tankar in också. Då började jag tänka på hur mycket död jag fått vara med om i mitt liv. Först var det min gammelmorbror Arne, sedan morfar. Efter det dog min moster av cancer endast i 50 års åldern. Och sen togs mina älsklingars liv ifrån dem. Snart kommer även mormor att dö, och mamma och Tommy och sen kommer Kimona att dö och sen även jag. Jag avskyr döden så enormt mycket. Jag fruktar den och är livrädd för den. Ska jag dö så ska det inte vara av ålder.
Vid halv sex på morgonen så bleknade tankarna bort och jag somnade av ren utmattning.
Idag har jag inte gjort någonting. Jag vaknade, drack te, duschade och fönade håret och plattade det och kritiserade mitt utseende som vanligt. Usch fy blä äckel fetto apa.
Sen bestämde jag mig för att logga in på datorn för att leta upp informationen till fotokompendiet som ska lämnas in imorgon. Det var för 3 timmar sedan och jag har fortfarande inte letat upp infon. Segt.
Jag orkar inte. Jag är trött och gnällig och grinig och blä blä blä. Dåligt humör idag.
Känner för att lemlästa någon. Patrik kanske. Jag menar, han är ju ett jävla hnrafhnpparkåafmz.nfkjabrfmg as. Och jag tycker riktigt synd om Elin (HOMOSAREGAYS @ bdb) som numera är på G med honom. Hon fattar nog inte hur Patrik fungerar. Han har själv sagt till mig under tiden vi var på G att han ville bli populär och att han försökte bli vän med sånna som var kända eller populära för att själv få mer uppmärksamhet. Hur ytligt är inte det?
Och sen är han bara ute efter att ha en tjej för att inte vara ensam. Det har han själv sagt. Så Elin blir rent ut sagt utnyttjad men hon trodde jag bara ljög när jag varnade henne. Men hon lär ju med tiden inse vilken idiot Patrik är.
Nu ska jag nog göra det där kompendiet så jag kan få G i foto. För om jag inte lämnar in det får jag IG. Och imorgon måste vi försöka göra mer på filmen om vi hinner. Vi har ju inte media imorgon tyvärr. Jag stressar som fan över detta. Skolan slutar ju på fredag och då MÅSTE den vara klar. Så nu blir det till att stressa sönder.
Jaja nu ska jag sluta skriva. Men vi ses kanske senare ikväll bloggen. Hej då.
Dead whore can't keep up no more.
I die alone.
The night chokes me to sleep.
One last breathe is taken.
Silence fills the sky.
Whispers in the first light of sun.
"What has she done...?!"
Tears run down their cheeks.
An angel's smiling from heaven.
This is not goodbye.
This is "til' death do us part."
Jag har inget att göra så jag skriver random skit poesi som inte ens är gramatiskt korrekt.
Och bilden är ca 1 månad gammal.
Men den är rätt bra ändå tycker jag.
Förmedlar ett budskap jag gillar.
Vänner.
Bambi och Emelie.
Inget photoshop, bara naturligt. Fast med uppblåsta kinder som vanligt.
Det är vår stil. Blasfesk.
<3
Jag är glad över att veta att mina vänner älskar mig.
Jag har inte många som jag kan kalla riktiga "vänner."
Men jag älskar dem jag har och vem vill inte ha få bra vänner än många bekanta man inte riktigt kan lita på?
Svaret är rätt logiskt.
Jag längtar tills jag får träffa de jag håller varmt om hjärtat som jag inte redan träffat,
för de är så söta och rara.
Puss på dem, bloggen.
Tänk att det faktiskt finns bra människor nu för tiden.
:)
Sömnproblem och kreativa tankar.
Idag vaknade jag inte. Jag somnade sent, sent inatt och imorse hörde jag inte alarmet och ingen lyckades få liv i mig. Jag var snarare medvetslös än sovandes.
När jag vaknade av mig själv hade jag massor av missade samtal och sms. Och jag fick världens ångest och panik när jag insåg att jag inte varit i skolan. Jag kände mig jätte elak för jag och Bambi skulle fixa med filmen idag, och så skulle vi flumma.
Men imorgon ska jag fan vakna, det måste jag.
Eftersom jag vaknade på tok för sent var det ingen idé att gå till skolan plus att Bambi redan gått hem, så då ville jag ändå inte gå dit. Så istället var jag tvungen att städa här hemma eftersom Kimona tar studenten på fredag. Så nu har jag städat rummet, dammsugit övervåningen i huset samt dammat båda över och nedervåning i alla rum.
Efter detta gick jag och Kimona till Netto och köpte Chocolate chip cookies, cola och choklad. Fast det var äcklig choklad och jag ville egentliigen ha glass.
När vi kom hem igen kände jag mig kreativ så jag målade lite. Två bilder som man kan se här:
Den första är en idé jag hade som design till Victors tröja, fast jag har nog tänkt byta ut diamanten mot revben <:
Och den andra bilden föreställer Munin och Bunnie, som är våra gosedjur. Munin är min och Bunnie är Victors.
Fast min svarta färg tog slut så de fick bli olika grå nyanser istället, men det funkar ju det också.
Sen funderar jag på att skapa en ny blogg sammanlänkad med denna där jag lägger upp noveller, dikter och sånt. Men jag vet inte riktigt, får fundera vidare. Jag har ju väldigt lätt för att skriva men själv tycker jag aldrig det blir till något bra, medan andra alltid påpekar att de noveller och sagor jag skrivit varit äkta författar vara. Så jag får helt enkelt se hur mycket jag orkar.
Sen är det väl också för att jag älskar att designa blogglayout och sådär, så det blir roligt att göra nya.
I övrigt har jag tagit mig en funderare på vad för yrke som skulle passa mig. När jag var yngre ville jag alltid bli djurskötare, artist eller skådespelare. Sen blev musiken allt för mig och jag var fast besluten att jag ville bli musiker. Sen när jag inte kom in på estet musik utan media blev film allt mer intressant och även foto. Jag älskar att regissera samt att filma men jag älskar även att skådespela och agera fullt ut. Så jag funderar på att kanske satsa på skådespel med mer komik än drama. Inte standup-komedi utan kanske mer teater/komiska filmer där man får leva ut allt man kan. För jag är ju ändå rätt galen och hysterisk vilket kan behövas inom svensk filmindustri.
Men jag gillar ju även att måla och skissa på design. Och så älskar jag ju att baka.
Kanske utbilda mig till tatuerare eller designer, men då måste man gå konstskola och jag orkar inte med mer skoltid.
Och sen har jag och Kimona haft en dröm i flera års tid att ha ett eget litet fik, och det vore rätt roligt och gulligt.
Men än så länge får vi se.
Nu ska jag kanske ta mig en kaka och en kopp te, och sen kanske jag målar lite mer. Men hej så länge bloggen, vi ses kanske senare ikväll.
När jag vaknade av mig själv hade jag massor av missade samtal och sms. Och jag fick världens ångest och panik när jag insåg att jag inte varit i skolan. Jag kände mig jätte elak för jag och Bambi skulle fixa med filmen idag, och så skulle vi flumma.
Men imorgon ska jag fan vakna, det måste jag.
Eftersom jag vaknade på tok för sent var det ingen idé att gå till skolan plus att Bambi redan gått hem, så då ville jag ändå inte gå dit. Så istället var jag tvungen att städa här hemma eftersom Kimona tar studenten på fredag. Så nu har jag städat rummet, dammsugit övervåningen i huset samt dammat båda över och nedervåning i alla rum.
Efter detta gick jag och Kimona till Netto och köpte Chocolate chip cookies, cola och choklad. Fast det var äcklig choklad och jag ville egentliigen ha glass.
När vi kom hem igen kände jag mig kreativ så jag målade lite. Två bilder som man kan se här:
Den första är en idé jag hade som design till Victors tröja, fast jag har nog tänkt byta ut diamanten mot revben <:
Och den andra bilden föreställer Munin och Bunnie, som är våra gosedjur. Munin är min och Bunnie är Victors.
Fast min svarta färg tog slut så de fick bli olika grå nyanser istället, men det funkar ju det också.
Sen funderar jag på att skapa en ny blogg sammanlänkad med denna där jag lägger upp noveller, dikter och sånt. Men jag vet inte riktigt, får fundera vidare. Jag har ju väldigt lätt för att skriva men själv tycker jag aldrig det blir till något bra, medan andra alltid påpekar att de noveller och sagor jag skrivit varit äkta författar vara. Så jag får helt enkelt se hur mycket jag orkar.
Sen är det väl också för att jag älskar att designa blogglayout och sådär, så det blir roligt att göra nya.
I övrigt har jag tagit mig en funderare på vad för yrke som skulle passa mig. När jag var yngre ville jag alltid bli djurskötare, artist eller skådespelare. Sen blev musiken allt för mig och jag var fast besluten att jag ville bli musiker. Sen när jag inte kom in på estet musik utan media blev film allt mer intressant och även foto. Jag älskar att regissera samt att filma men jag älskar även att skådespela och agera fullt ut. Så jag funderar på att kanske satsa på skådespel med mer komik än drama. Inte standup-komedi utan kanske mer teater/komiska filmer där man får leva ut allt man kan. För jag är ju ändå rätt galen och hysterisk vilket kan behövas inom svensk filmindustri.
Men jag gillar ju även att måla och skissa på design. Och så älskar jag ju att baka.
Kanske utbilda mig till tatuerare eller designer, men då måste man gå konstskola och jag orkar inte med mer skoltid.
Och sen har jag och Kimona haft en dröm i flera års tid att ha ett eget litet fik, och det vore rätt roligt och gulligt.
Men än så länge får vi se.
Nu ska jag kanske ta mig en kaka och en kopp te, och sen kanske jag målar lite mer. Men hej så länge bloggen, vi ses kanske senare ikväll.
