Jag står mellan två stolpar.
Den ena strider emot allt jag tycker, den andra är för läskig att ens tänka på.
Varför ställer mamma ett sånt här ultimatum mot mig...?

Döda mig långsamt

Nu är jag totalt sönderskuren överallt.
Som en lemlästad köttslamsa.
Men det är rätt, så rätt. I deserve it.
Och folk är sjukt sega på att svara på msn.
Och jag vet inte vad jag skriver.
Ska göra some stuff that I can't write about sen...

Bye

Nu är jag på lite bättre humör. Pratar med Bambi, Cupcake och Adam på msn och det är lika trevligt varje gång.
Ska försöka bli på bättre humör och sen kanske till och med bli glad. Det blir en lång natt vi datorn idag, haha.

Hej då <3

Att jag skulle sitta här med Kents låt "socker" på repeat och skära mig i halsen var väl inte direkt vad jag planerat denna fredagseftermiddag.
Vad gör ni denna fredag? Säkert något roligare än det jag gör i alla fall...

"Ingen ingen, ingen hör.
Ingen, ingen, ingen hör.
Ingen, ingen, ingen hör
Ingen, ingen, ingen hör"

I wanna play a game.
It's called;
who will live through it.
Wanna play?

Jo det är faktiskt riktiga ärr. Jag har skurit mig sen jag var 13 år.

Det är så jävla mycket kaos nu.
Rösterna riktigt skriker och jag känner att jag tappat alla mina förmågor.
Vilka kan nu dessa vara ens, är ju en bra fråga. Men det finns faktiskt ett par saker jag kan. Även om jag själv inte inser det. Men jag vet det ändå, innerst inne. Men man får inte berömma sig själv. Det är äckligt.
Andra får berömma sig själva, det gör mig glad. Men inte jag. Jag får inte. Jag är inte som andra. Jag är tillskillnad från dem, äcklig.

Jag oroar mig för så många nu. Alla jag känner är antingen sjuka eller mår dåligt. Och vissa är verkligen extremt nere i botten, och ångesten kommer då jag inte kan hjälpa dem upp.
Jag vill inte du ska dö...

Det finns inte mycket hopp för mig. Jag är bortom räddning. Ett hopplöst fall varken BUP eller andra psyk ställen kan fixa. Jag är en trasig vas som inte kan limmas ihop.
Varför? För jag vill inte bli hel. Jag kan inte. Det är inte tryggt. Jag är trygg i att må dåligt, det är det jag är van vid så varför vilja ha förändrat det? Jag vill inte må bra för jag förtjänar det inte. Jag förtjänar att må sämre än jag gör med tanke på den dåliga personen jag är.
Jag bryter ner dig för var sekund som går och du vill inte inse...

I'm not born to live.
I'm born to die.
As  we all are.
Because the reason we live all comes down to this;
death.
And death is supposed to be our sweet relief and so we hope to escape it but we can't because it's our only way out.

Klicka här för att se den.
Läs igenom först.

Ny Gloomy bear kawaii zebra design ges bort.
Klicka här för att se den.

Det jag skulle göra är att googla på order burnmarks eller brännmärken, spara bilden, lägga in den i samma bild som den bild du vill ha brännmärket på och sen multiplicera ihop dem :)

Najda fick den rosa kawaii desigen och nu hoppas jag hon får mycket nöje med den.
Good luck with your blog! <3

Hej och hå igen bloggen.
16:25 börjar Buffy the vampire slayer idag och jag sitter såklart stenhårt bänkad framför. Kommer missa ca en kvart mellan första och andra avsnittet då Tex ska ut klockan fem, men han är värd det oavsett hur sjukt spännande det börjar bli.
Men jag är fortfarande arg på tv 400 som inte visar avsnitten i ordning. Morr!

Det var allt för nu. Missa inte Buffy, världens självklart bästa tv serie någonsin!

Här är den. (Klicka på "här")

Hej Nicole och tack för att du frågade!
Jag använder mig av adobe elements 2.0 som är riktigt kasst, och jag kan lova att sällan är det några på Piratebay.org som fungerar. Men försök ändå att ladda ner adobe cs4 eller cs3, vilket som du vill ha, från thepiratebay.org
Hoppas du får nytta av informationen! :)

Design ges bort.
För att se desigen och kika runt på de olika sidorna, klicka här.

Hejsan och godmorgon bloggen. Känner mig inte ett dugg bättre än igår.
Ska ta en snabb dusch och tvätta håret och sen försöka fixa mig någolunda för att inte se ut som något dött från andra världskriget.

Utanför fönstrena regnar det och regn kan ju inte göra en mer deprimerad alls, verkligen inte.
Så nu sitter jag här fullkomligt nere och bara vill dö.
Varför dör jag bara inte?

Efter duschen så får vi se om det kommer något mer blogginlägg. I'm in that mood to write today you see.
Men vi hörs. Ha det bra.

Åh bloggen, jag vet inte.
Allt är så tomt. Jag känner mig verkligen inte levande.
Allt jag tyr mig till är mina slöa rakblad och Kent i högtalarna. Allt annat känns bortblåst, och helt utom räckhåll.
Jag vill bara slita loss mitt ansikte och min kropp. Jag är så oren i själen. Hora hora hora viskar Molnet.
Jag vet att jag är en hora. Själen är oren. Den är äcklig. Den måste straffas.

Torkat blod på armen. Det kliar. Biter sönder läpparna, de blöder. Rätt åt dig, säger han.
Och han har rätt, så rätt.

Jag vet inte varför, men helt plötsligt ser jag inget ljus alls. Det känns som jag är ensammast i världen. Ensammast i Sverige.
Vart är vännerna jag inte har? Har jag ens några vänner? Nej det har jag nog inte när jag tänker efter.
Jag vågar inte gå till skolan när Bambi är sjuk, för jag vill inte vara ensam.
Och ensam är vad jag är. Ensam som bara den.

Jag behöver någon som behöver mig. Jag behöver hålla om någon och säga att jag älskar den.
Inte möjligtvis en kille eller tjej. Någonting eller någon.
Fanta kanske. Hon har alltid funnits där. Fanta är mitt äldsta och mest älskade gosedjur. Jag fick henne när jag var 2 år av min älskade morfar. RIP<3

Jag orkar ingenting. Orkar inte andas, orkar inte leva.
Ändå sitter jag här och skriver. Men jag är ännu en gång borta i min egna lilla värld och fingrarna liksom skriver av sig själva. Jag vet knappt ens vad jag skriver. Allt jag tänker blir till ord på skärmen av sig självt.
Då och då blir det en paus mellan skrivandet och jag stannar till för jag vaknar upp ur min lilla värld och märker att jag visst skrivit något, och måste läsa igenom vad.
Ända sedan jag pratade med Mikael på msn har jag varit nere. Det är inte hans fel, men jag oroar mig för honom. Han har det inte lätt.
Och det horiga jag gjort kan jag aldrig förlåta. Förlåt att jag äcklar ner alla. Förlåt.
Jag vill ju bara vara så bra. Men jag lyckas inte. Jag misslyckas så totalt.

Som med skolan. Jag vill ha MVG i allt. Ändå lyckas jag inte för jag har ingen ork. Från ett VG+ i svenskan till ett IG för att jag aldrig är där. MVG i rörlig bild till G för att man tappat gnistan att göra något bra.

Jag vill bara gråta ut allt men då hör dem. Jag vill inte att mamma ska komma in och fråga; "varför gråter du?"
Det vill jag inte. Jag vill kunna gråta utan att någon frågar varför.
Och jag kommer inte orka skolan imorgon. Men mamma kommer inte förstå.
Hon förstår inte hur ensam jag känner mig. Hur tom min själ är. Den riktigt ekar efter något att fylla den med. Den är så tom på känslor av glädje och kärlek att det gör ont. Det svider i själen och det bränner bakom ögonen för nu börjar tårarna rinna sakta, tyst ned längst med kinderna.
Allt jag känner är sorg. Ingen glädje alls. Inte ens tågluffen till sommaren gör mig glad. Ingenting.
Jag vill inte leva längre. Men jag kommer ju leva. För jag kan inte ta livet av mig, för jag har inget att göra det med. Ska jag dö så ska jag överdosera medicin, och det kan jag inte. Andra sätt är ett big no no. Mediciner ska det vara. Då känner man ingenting. Man bara dör.

"Sälj dig, sälj dig dyrt" säger Kent i en låt.
Vad är då jag? Billig. Jag vågar inte säga nej. Jag gör vad som helst för att folk inte ska bli sårade.
Förlåt mig själv, säger mitt inre. Men jag kan inte förlåta dig Emelie. Jag kan inte förlåta dig.
Nu är det inte jag som pratar utan den andra Emelie.
Den som är den bra människan. Den som jag önskar jag vore.
Jag kan aldrig förlåta dig för det du gjort genom åren. Hur oren du varit i själen. Hur du missbrukat förtroenden och pestat ner andras liv.
Men jag kan väl få en chans att gottgöra mig?
Men det får jag inte. För alla chanser är förbrukade och jag vet inte längre vad som är rätt och vad som är fel.
Ångesten är för stor och min högsta önskan är att dö.
Jag vill bara dö. Jag vill verkligen dö. På riktigt.

Steg 1.

Grunderna.

Tvätta ansiktet med ansiktsvatten, fukta med fuktcréme.
Låt det torka in.

Steg 2.

Ansiktet.

Applicera h&m's foundation i din nyans. Jag använder white sand för att jag är blek, natural tan går också bra på sommaren speciellt. Men nu när vintern är här blir man allt blekare.
Se till att du inte har några fläckar, jämna ut noggrant med en foundation svamp.
Applicera h&m's puder.
Vill du ha rouge? Jag använder h&m's rosa ögonskugga som rouge och applicerar med en Dior borste.
Fyll i dina ögonbryn med svart kajalpenna för att göra dem fylligare och vackrare.

Steg 3.

Ögonen.

Här finns det två varianter.
Första varianten:
Måla ögonlocken med flytande eyeliner (H&M's)
Ta på mascara. Min är från Lumene eller något sådant, köpt från Yves Rocher.
Jag har tre lager mascara för att mina fransar är så små.
Om du vill, lägg lite eyeliner under fransraden och måla uppåt mot ögonbrynet längst ytterkanten för att förstora ögat.

Andra varianten. Kattögonen.
Måla ögonlocken med eyeliner.
Fyll i under ögonen också, ca 3mm - en halv centimeter.
Där ögat har en naturlig böj intill näsan, följ den linjen neråt och förena den övre och undre eyelinern.
Måla som i variant ett nedåt kant i kant med den naturliga böjen så det ser ut som på bilden nedan.



Steg 4.

Håret.

Kamma ur håret. Böj dig framåt och platta håret från rötterna och utåt. Eller så som du själv brukar platta det. Har du naturligt platt hår behöver du turligt nog inte ens platta det, tillskillnad från lockarnas drottning här.
Kamma ut håret igen och se till att det är platt. Om inte, fortsätt platta.
När det väl är platt, böj dig med huvudet framåt och använd en tupperingskam för att tuppera håret från roten och utåt.
Tuppera tills det står rakt upp av sig självt när du ser dig i spegeln.
Nu är det dags att spraya. Spraya ordentligt med den rosa eller lila PROFFS hårsprayen. Finns överallt att köpa och det är den bästa hårsprayen enligt mig.
När sprayen stelnat halvvägs, kamma håret så det ligger fluffigt ner, men inte helt platt. Fixa det lite med fingrarna för att bygga upp volym.

Tuppera håret på plats som du vill det ska ligga. Tuppering är även utmärkt att få ner håret istället för upp om det blivit för fluffigt.
Avsluta med att sätta i löshår om du inte har naturligt fuskigt långt hår, och se till att det inte sticker ut någonstans. Spraya och tuppera håret ännu en gång för att det ska ligga bra.
Nu var det klart!

Sätt gärna i ett hårband, ett hårspänne eller något annat fint i håret.

Nu var guiden färdig, hoppas den var till nytta!

Meningen med dagens design, (ehem) är att den ska kännas lite sådär lagom vintrig. För nu är det ju typ vinter ute, tyvärr.
Så jävla kallt, blåsigt och regnigt. Äkta svensk vinter med andra ord, haha.

Har försökt bli lite bättre på att kommentera de bloggar jag följer. Om ni som bevakar lite så där anonymt har en blogg, så får ni mer än gärna skriva ner den så jag kan kika in, för jag tycker bara det är spännande att läsa.
Spelar ingen roll om ni själva tycker er blogg är den tråkigaste i hela världen, människor gillar att snoka i andras liv, så även jag ibland. Nej men, ärligt, det är lite kul att få lära känna folk lite mer på djupet än sådär ytligt alla gör på bdb.
Ibland när man vart i stan, typ Göteborg oftast, så kommer folk fram och frågar; "Är inte du hon där på bdb?"
Och jo visst är det jag, men folk känner ju bara igen en för hur man ser ut, inte för hur man är.
Ska jag lämna ett avtryck i folks minne vill jag att det ska vara för att de tycker jag är snäll och vänlig, inte för att de tycker jag är ful eller fin.

Utseende har en stor roll i dagens samhälle. Det första man tittar på hos en människa är hur den ser ut. Efter tre sekunder har man redan bildat sig en uppfattning om hur personen är, trots att man inte vet ett skit om den.
Jag är sån själv. Ser jag någon som är ful, så blir jag rädd för den. Det är inte direkt så att jag går fram till folk som ser mindre bra ut och börjar snacka. Men skulle någon mindre bra ut komma fram till mig och visa sig vara jättetrevlig skulle jag inte döma den efter utseendet. Insidan är ändå det som räknas, utsidan är ett plus.

Men när det gäller vilka man gillar, så är det klart man går efter utsidan först. Det första jag lägger märke till hos killar till exempel, är deras ansikte och hår. Har de fint ansikte och fint hår så börjar jag gilla dem innan jag ens vet vilka de är. Kanske får man heller aldrig veta. Då minns man i alla fall killen som "den där snygga."

Personlighet och karisma är något som är mycket viktigt hos människor. Jag sägs ha väldigt stor karisma som riktigt sticker ut, och det är ju bra.
Jag vet att jag ibland blir väldigt högljudd när jag blir exalterad över ett samtalsämne, så om jag märker det får jag väldig ångest över att den jag pratar med ska tycka jag är konstig.
Därför är jag för det mesta asocial och blyg, för rädslan att skämma ut sig och den man är med är så stor. "Tänk om man säger fel, tänk om den jag är med tror jag är helt knäpp?" tänker jag dagligen.

Nu när jag snart ska träffa Levi är jag livrädd att jag kommer verka som världens weirdo framför henne. Jag är verkligen livrädd!
Jag vill vara snäll, generös och älskvärd, men jag lyckas inte med någonting. Och jag vill så gärna att folk ska tycka om den jag är. Jag vill verkligen vara den där som alla säger "åh hon är så snäll." Men det blir nog aldrig så. Jag är för konstig.
Levi är så himla snäll och söt mot mig och andra, jag fullkomligt diggar henne stenhårt! Sen har hon en jättecool stil och det är ett plus.
Men jag är ändå så sjukt jävla nervös för att det ska bli pinsamma tystnader. Det hatar jag, för då får jag ångest som fan. "Säg något då, idiot." brukar jag tänka. Och det resulterar i att det jag väl säger blir helt fel.
Låter oftast kaxigt och överlägset, som om jag vore den som ägde världen. Nej usch och fy, min personlighet är hemsk. Så jävla dryg och elak jag är mot andra är fruktansvärt.
Jag hoppas i alla fall jag kan vara snäll mot söta Levi när vi ses. Jag ska göra mitt bästa. Gud vad nervös jag är. Kommer säkert ha en bad look day, det kommer säkert regna så mitt hår blir lockigt och jag lovar att mitt smink kommer faila sönder.
Sen har jag ingen aning om vad jag ska ha på mig. Ser ju fet ut i allting. Fet och äckligt tjock är vad jag är.
Åh gud vad långt detta inlägg blev.

Nej nu måste jag sluta skriva. Kommer snart ett inlägg om hur man sminkar sig som mig, för det är en del som frågar vad jag använder för produkter osv. Så det kommer ett "How to look like Emelie Gayface" inlägg sen, haha. Känns ju helt galet att skriva så om sig själv, som om man vore värsta somebody special eller något. Det är jag verkligen inte!

Men nu ska jag sluta skriva. Ha det bra alla, och ni som bevakar bloggen anonymt, skriv gärna era bloggar!
Puss

 

Hej och god eftermiddag bloggen!
Sitter i mitt nystädade rum och ska strax ut med Tex.

Var tvungen att göra om bloggen för jag fick en sån där jobbig tvångstanke. Och det stör mig, för Bambi hade faktiskt ansträngt sig med min design.
Vi får väl se hur länge denna varar. Själv tycker jag den ser väldigt B ut.

Min vänsterarm kliar för såren är sånna där som papercuts typ, ytliga. För mina rakblad är like way old.

Om två veckor åker jag och mamma till Göteborg och jag ska träffa Levi!<3
Ska bli så kul. Hon är söt. Vi ska ta bild tillsammans och vi kommer äga hela stan.
Kanske man träffar på nån annan man känner, men det tror jag inte.
Jag hoppas i alla fall jag hinner bleka håret en gång till innan dess, för nu är det typ gult och det stör.
Allt stör, haha.

Men en bra sak med att må illa är att man inte äter så mycket, så min mage har varit platt idag. Men snart blir den stor och ser gravid ut igen. Jag lovar dig, bloggen.

Nej nu ska här ut och gås med vovven.
Vi hörs senare. Kram!

Vad tycker ni om den nya desginen?
Själv tycker jag den är jättefin! Tack till brur som fixade den åt mig! :)

Sitter här med nyskurna sår och blekmedel i håret.
En bra kombination tycker jag.
Hoppas nu att det blir blont blont efter denna gången, för jag gillar inte den gulorange nyansen alls.

Längtar till helgen då jag och brur ska fota nya grunge bilder. De kommer bli så jävla awesome alltså.
Vi är awesome.

Och jag mår illa. Idag har jag ätit två små yoghurtar och en kladdkaksbit med grädde. Och jag mår hur illa som helst. Inte bra att äta. Inte bra. Man blir fet fet fet. Måste bli smal igen. Måste. Annars dör jag.

Nu pratar jag med Levi på msn och om en timme är det dags att skölja håret. Ha det bra, ciao!

Imorgon kommer en helt ny design på bloggen så tills dess kommer den se ut såhär, som skit med andra ord.
Men oroa er inte, inehållet räknas väl? ;)

Snart kommer en uppdatering.
Tills dess, ha det bra!

"Ge mig en vinterdrog."

Det är höst. Kylan ute ligger som en tät dimma över marken.
Luften blir svårare att andas, lungorna värker för varje andetag. Iskristaller sätter sig fast i dem.
Snart kommer snön, den har redan varit på snabbvisit för några dagar sedan.
När snön kommer blir staden till ett jullandskap där gnistrande ljus tindrar i alla fönster och där man hör julsånger spelas genom dörrarna.
Julen är snart här. Den kommer med rusande fart och stressar oss alla med att köpa julklappar.
För när man lever med studiebidrag som kommer den sista vardagen varje månad, så måste man köpa alla julklappar i november. Det vill säga; jag kommer inte ha råd att köpa julklappar i tid.
I november går alla pengar åt till löshår. I december kan jag köpa julklapparna.
Jag hatar att inte ha pengar. Man blir liksom samhällets bottenskrap.


Igår var Tommys halvbror Urban här. Han är jättecool, jag gillar honom skarpt.
Han fick se några bloggar jag designat och spenderade 40 min åt att peppa mig att jag måste sprida mitt namn, göra det igenkommet och att jag måste flytta till Stockholm för det är där allt händer. I Stockholm är man någon. Inte en jävel vet vart hålan Trollhättan ligger.
Han har så rätt, det vet jag. Men Stockholm kostar.
Fast jag och brur ska ju flytta dit när vi har råd. Även om vi hamnar i världens getto. Vi ska bo i Stockholm!
"Du har utseendet, du har talangen. Vad gör du i denna stad?" Sa han.
Hm, utseendet har jag då inte. Vet inte hur många gånger han i sitt fulla tillstånd sa att jag var söt, vacker, att han var förälskad etc. Haha. Han var rätt berusad.
Men ändå så snäll som vanligt. Han stämde min gitarr <:
Han erbjöd syster ett jobb. Han är allt en sån pappa man önskar man hade...


Men vem får det man vill ha i denna värld? Ingen. I alla fall inte folk från små hålor i Sverige kallade Trollhättan.

Mitt hår blev ändå rätt ljust med tanke på att det var svart. Annars brukar det bli ljusbrunt/orange men nu blev det någon mysko nyans av ljus orange. Så nästa gång jag bleker blir det nog blont.

Nu när mitt löshår är sönderslitet får man göra det bästa man kan av situationen, nämligen styla håret boyish.
Vad tycks, ser det bra ut som kort?
Det ska ju bara vara så ett tag tills mitt nya löshår är inköpt.

Och en annan sak, jag ska träffa den coola Levi Cupcake i Göteborg den 5e december! Kommer bli sjukt awesome och jag ska ha bild tillsammans med henne for sure.
Lätt the most awesome thing so far den månaden.

Det var allt för nu. Ses!

Det funkar inte. Min dators minne är fullt.
Jag har faktiskt bara 60Gb!

Jag är inte glad nu. Inte alls glad.

Sitter och försöker än en gång ladda ner adobe cs3.
Jag gillar inte riktigt cs4. Men cs3 gillar jag skarpt.

Hoppas det funkar denna gången. Då blir det snyggare layout på bloggen!

Goddag bloggen. Idag startade jag min dag med ett läkarbesök på BUP.
Ingen vidare start på dagen.
Läkaren frågade massa saker om jag skadar mig etc. Allt som jag varje gång nån ny ska höra hela min livshistoria sammanfattad på en timme. Samma visa varje gång.
Jag orkar inte berätta för var ny person. Varför kan de inte bara läsa min journal?


Den nya läkaren heter Shareen och verkade ändå lite snällare än Ragnheidur.

Shareen: Vill du leva?
Jag: Nej. Jag vill dö.
Shareen: Hur är det med tankar?
Jag: De är någonstans jag inte själv vet vart de är. De är inte mina och jag är inte deras.
Jag tillhör inte längre mig själv.
Shareen: Hur är det med röster, har du någonsin haft det?
Jag: Det är som att sitta i en restaurang där man bara hör en massa mummel, men kan inte urskilja mer en ett par två tre röster för alla pratar samtidigt. Det är så konstant hela tiden.
Shareen: Är det någon som pratar direkt med dig?
Jag: Ja, Molnet kallar jag honom. Han brukar berätta livets sanningar för mig.
Shareen: Vad är det då?
Jag: Att jag inte duger, att andra inte gillar mig. Att jag inte är värd någonting.
Shareen: Kan du dina mediciner?
Jag: Theralen, Abilify, Fluoxetin, Nifirex.
Shareen: Du ska få höja abilify till 10mg. Det motsvarar en tablett.
Jag *tänkandes*: Snälla höj till 20 nästa gång. Då blir man hög...


Det sista hon frågade innan jag gick var:
"Ser du något ljust i livet? Är du någonsin glad?"
Jag svarade; "även om jag är glad när jag är med min bästa vän, så har jag aldrig varit riktigt glad. Jag har aldrig fått känna på äkta lycka. Jag är olycklig. Men jag är inte sjuk.
Jag är definitivt inte sjuk.

Sedan gick jag. Och nu står det antagligen i min journal att jag är sjukare än någonsin.
Hon frågade även om jag planerat att dö. Det ska väl hon skita i. Som om jag var ärlig när jag svarade nej.
Jag vet hur, och jag vet när. Men det är min hemlighet, och ingen annans.

Nu har jag städat huset. Dammsugit och moppat. Varje torsdag ska det göras. Så har jag även startat diskmaskinen, så jag känner mig lite duktig.
Har ju faktiskt varit i skolan på varenda lektion idag, vilket inte hänt på ett bra tag.

Nu kärlekar jag Kent och diggar för fullt. Blir helt borta av dem, hamnar liksom i nån annan värld eller vad man ska säga. En värld där allt är fritt och glatt. Men där tårarna härskar.
För Kent innebär sorg. Sorg, då man känner igen sig i texterna allt för väl.

Just nu spelas albumet Vapen & Ammunition. Det är ett bra album.

Chattar dessutom oseriöst med brur på msn och misstänker att Sebastian sagt upp kontakten (?) med mig. Han skriver aldrig, messar aldrig... Så jag antar det.
Illa, för han är awesome.


Men sånt är livet.

Dessutom har ett av mina gamla ragg laddat upp en bild på mig på sin bdb. Scary shit. Jag är inte värd sånt. Och jag är inte värd att ens tänka på.
Sjukt obehagligt i alla fall, att se sig själv på bild efter nästan ett år man inte haft kontakt. Snacka om besatthet.
DET är läskigt. Man kan inte vara besatt av mig. Jag är ingen. Ingen alls i denna värld. Obetydlig.

Nu  är det FF som spelas och jag ska digga med lite. Hörs senare!

Hej! Tänkte börja med att säga till Anonym att jag köpt mitt löshår på Salong Safari i Göteborg. Nu när jag köper i december ska jag dock köpa från Afro Salong som ligger i närheten av Salong Safari, för där får man mer hår för pengarna. Det kostar på salong safari 15:- per klips och man behöver 8st och sen kostar håret 550 om man vill ha 60cm. Jag har 45cm just nu så hela kittet med åtta klips och löshåret blev 500:- för mig.

Onwards to school:
Hade desktopp, digitalt skapande och rörlig bild idag.
I rörlig bild håller vi på med en skräckfilm! :D
As kul.

Det var allt jag orkar skriva just nu, haha.

Det har väl inte undkommit någon att vi använder varandra som prylar?
Vi använder våra vänner ett tag, är deras vän, men sedan har vi använt dem färdigt, vet allt om dem, och då är de inte längre intressanta. Och vad händer då? Jo, vi slänger dem. Vi slänger bort våra vänner. Helt enkelt pga att de är förbrukade.

Det är tragiskt. Men så har hela mitt liv sett ut. En enda bästa eller enda vän, som håller i ett tag. Sedan händer något och båda går skilda vägar. Sen hittar man en ny, och samma visa händer om och om igen, och för var gång det sker intalar man sig själv att just denna gången ska det bli annorlunda. Nu ska vi vara vänner för livet. Men så blir det aldrig. Nej, vägarna skiljs åt. Och man återser aldrig sin vän igen. Eller så ser man den, men låtsas som man inte gjort det. Livet är äckligt ondskefullt.

Min största fasa är att samma sak kommer hända mellan mig och brur. Men å andra sidan är inte brur som andra.
Hon är speciell, på alla de bästa sätten.
Vi är brushor, bröder. Bro's.
Vi är Bambi och Ichmed. Emelie och Bambi.
Vi är de vi är. Men fasan sitter ändå i.
Alla dessa planer om Stockholm, tågluff, L.A etc... Om vi skulle förbruka varandra så vet jag inte vad jag gör. Det får bara inte ske. Aldrig.
Jag skulle inte klara av det. Jag hade tagit mitt liv.
För ett liv utan Bambi är inget liv.

Och jag orkar ärligt talat inte med att det ska ske igen. Jag orkar inte anpassa mig till andra längre. Bambi är den enda jag hittils varit mig själv med.

Jag orkar inte fejka mer. Jag orkar inte tassa på tå runt verkligheten.

Det är inte alltid man är sig själv. Jag är det sällan fullt ut. Jag vet inte ens hur jag är när jag är mig själv helt ut. Jag har aldrig fått chansen att se efter.




Nu dunkar Kent i radion, mamma och Tommy är på julfest så det är bara jag, Kimona och Tex hemma.
Jag vill baka kladdkaka men orkar inte. Vill se på tv men orkar inte.
Vill leva, men orkar inte.
Vill ha vassa rakblad att skära med, det orkar jag.
Jag drömde om hur de separerade min hud i två delar, med breda mellanrum. Hur blodet flödade ut ur såret som öppet vädrade luften. Äntligen fri, blev jag.
Den instänga, stackars kroppen fick äntligen luft och kunde åter andas.

Jag saknar att kunna andas frisk luft igen. Jag vill så gärna se blodet flöda...

Dot dot curve :) är riktig happy music! <3

Åh vad nostalgisk man blir av Kent.
Inte bra. Inte alls bra, bloggen.
Nostalgi innebär känslor, känslor innebär smärta och smärta innebär heartbreak.
Heartbreak innebär självmordsförsök.

Jag skulle gjort allt för dig.
Jag skulle gett dig hela världen.
Min kärlek till dig var inte värd ord,
inte kramar, tankar eller ömhet.
Den var obeskrivlig.
Dag som natt fanns du i mina tankar.
Dag som natt fanns du i mitt hjärta.
Jag skulle gjort allt för dig.
Jag skulle gett dig hela världen.
Men du ville inte ha något jag ville ge,
för jag dög inte för dig.
Så jag har kvar hela världen.
Ändå känner jag mig ensam.
Så, vill du ta del av mina splittrade hjärtekross bitar?
De ligger utspridda på golvet efter att ha gått i kras.
Lika så mina drömmar.
För du var mitt allt.
Och när allt försvann, så försvann även du.
Men du finns kvar i mitt hjärta än. Det hjärtat, som inte längre finns.

Dom tog mig till en plats där inget växte
Till en plats där bara skuggorna i dammet hade tid
Dom tog mig till en sal, ett solblekt sjukhus
Där alla dörrar var så tunga att dom inte krävde lås

Dom ledde mig förbi rader av stärkta sängar
Där våra steg ska eka länge efter att vi alla gått ur tiden
Dom skriker ditt namn just när regnet träffar fönstren
Och en ond vind skakar träden, tamburin shakers av döda löv

Och dom tog mig till en smutsig strand
Där vålnader av surfare som drunknat samlade PET-flaskor för pant
På en grusväg mellan fält där ondskans blommor tilläts växa
Och förvandla evig skog till skvallerpress

Och dom pekar mot en fond, giftgula moln
Oranga lampor, tysta silos, jetplans ångspår, bengrå torn
Dom viskar i mitt öra
“Ser du framtiden, ser du hur inget växer, inget lever men ingen dör?”

När man äntligen kan se alla mekanismerna där bakom
Så blir man aldrig rädd mer
När man äntligen kan se alla kejsare står nakna
Så vänder allt igen
Allt vänder om igen

Jag vaknar i en sal, på ett skuggigt sjukhus står en kvinna
vid min säng som blekt sina tänder en grad för hårt
Hon smeker min kind varligt med en hand konstgjord som dockors
Rynkfri, ringlös, målad, tung och febervarm

Och vi lurar ditt porslin, små ilskna utslag är en släng av
allergi främst mot min samtid och min tro
Jag skriver ditt namn tveksamt på ett vykort, liksom testar
Vem du var, det har jag glömt för längesen

När man äntligen kan se vem som drar i alla trådar
Så blir man aldrig rädd mer
När man äntligen kan se alla kejsare stå nakna
Så vänder allt igen
Allt vänder om igen

Jag går ensam in i ljuset

Jag går ensam in i ljuset
Jag går ensam in i ljuset
Jag går ensam in i ljuset

Hej bloggen & alla läsare. Eller ah, "alla" läsare är väl fel uttryck. Så många är det ju inte.
Och jag vet jag vet, jag har blivit dålig på att kommentera andras bloggar. Men jag försöker minnas alla, så just calm down, key? <:


Idag var det skola, sen hem och typ skolka sällskap med Bambi eftersom jag inte har Text och det har hon.
Vi flummade i ljudredigeringsrummet och blåste ballonger och spelade tennis med dem, och den ena ballongen kapoffade totalt, haha.


Nu är det inte långt kvar till den 5e december! Och varför längtar jag så? Jo då köper jag nytt, blont löshår och bleker hårjävlet platina. Jag trivs INTE i svart, men det är typ mörkbrunt nu för färgen har gått ut, haha.
Så jävla fail är du Emelie.

"Everybody, put up your hands say: I don't wanna be inlove, I don't wanna be inlove."


På bussen hem hörde jag ett par hångla. Jag blev så sjukt äcklad.
Kärlek är äckligt.
Tillit är äckligt. Man kan inte lita på någon. Egentligen inte. Samhället är korrupt och vi lever alla enligt spelets regler satta och bestämda av regeringen. De ser oss, de hör oss och de vet precis allt vi gör. De lyssnar våra samtal, läser våra sms och kollar oss online. Ingenstans är man säker. Storebror finns överallt.

Sitter i skolan och har precis haft svenska.
Vi håller på med ett projekt som kallas MY (Mediayrken).
Det inkluderar både svenska och mediakunskap/kommunikation.
Vecka 50 ska det vara klart och imorgon ska jag och brur intervjua en som jobbar med casting, alltså den som väljer vilka skådespelare det ska vara till filmen.
Ett rätt roligt yrke vi fick ändå, tycker jag.

Nu slutar jag snart men uppdaterar ikväll. En bild kanske slängs in, men bara kanske.

See ya.

 

... man hade naturligt stora, långa ögonfransar, klara ögon och medfödd eyeliner.
Då hade allt varit så mycket finare.
I alla fall mina ögon.

Bilden är överredigerad och mina ögon ser inte sådär fina ut irl.
Tyvärr.

Photoshop illustration again.

Jag har:
Gjort ögonvitan vitare
Förlängt ögonfransarna
Gjort ögonen klarare och blåare
Fyllt i eyelinern starkare
Ökat skärpan

Så skapar man finare ögon. Enjoy the trick!

Upp och ned bilder är alltid charmiga.
Man ser faktiskt bättre ut upp och ner, tro mig.


Idag var det skola och webbdesign, mediakunskap och psykologi stod på schemat.
Under mediakunskapen ringde jag och Bambi en som jobbar med casting och bokade möte på hans kontor på onsdag klockan 3. Det kommer vara sjukt pinsamt och jag är hypernervös!

Under webbdesignen krånglade jättemycket för mig, men tillslut hittade jag och läraren Klas felen och det var ju bra.
Just nu håller vi på med olika kapitel ur en CSS kod bok, som är rätt okej. Men tråkig. Jag vill göra med avancerade saker.

På psykologin skulle vi läsa igenom papper och i boken till provet som är snart. Inte kul med prov när man skolkat större delen av lektionerna!
Men jag hoppas det går bra ändå. I texten fick jag även läsa mycket om varför jag är som jag är idag, om det som står nu är sant det vill säga. Det är föräldrarnas fel redan när man är 0-1,5 år! Det hade jag aldrig kunnat gissa.


På tal om något annat har jag inte skurit mig på typ en månad. Varför? För alla rakblad är borta för att mamma snott dem. Inte kul!
Jag måste ha dem. Måste se blodet, måste leva.
Måste finnas. Måste älska blodet. Man måste. Måste...


Just nu har jag inget mer att säga, men vi hörs bloggen!

Braindead är seriöst en av de roligaste skräckfilmer jag någonsin sett!
Ni borde se den, den är sjukt rolig! Hahah jag och Bambi dog typ.

Helgen so far har varit awesome!
Vi har spelat in videobloggar, vi har sett filmer (Torkel i Knipa, Saw 6, Return of the living dead och nån  mer jag inte minns namnet på.
Nu sitter vi i min källare där vi har vårt lilla bo och chattar, skriver blogg och massa annat. Dricker 7up och äter godis.

Bilder kommer senare! :D

 

Typ sån här frisyr har jag försökt få till.
Vet dock inte om jag lyckats än, för jag har inte stylat det.
Finns så många snygga scene boy frisyrer som man älskar. Och eftersom jag ska vara dude imorgon, samt gillar sånna frisyrer, så passar det utmärkt med att klippa.

I övrigt har skolan varit bra och jag och Bambi har blivit helt klara med vår film nu, vilket känns bra.



Det var allt för nu!

*senare*

Nu har jag stylat det liite grand, men bara lite.
Såhär ser det ut.
Ignorera fetto ansiktet och osminkad.

 

 

Imorgon ska jag och brur fota fin fina bilder som kommer upp på bloggen såklart.
Temat är uttryckskänslor.


För övrigt ska jag till BUP imorgon och på fredag har jag möte med rektorn och alla dem, pga min frånvaro och min halvtidssjukskrivning.
Inte något att se fram emot.

Imorgon tänkte jag köra på Barbie Beatdown's sminkteknik, men allt klär väl en skönhet som henne?
Dock inte mig. Gud jag är så ful att jag vill spy.
Than God for Photoshop!

 

Försökt få Barbie Beatdowns frisyr. Får se imorgon när jag stylar det om jag lyckats :)
Ska fota imorgon med Bambi också, så det ska bli kul.

Vad tycker ni om hennes hår? Snyggt eller inte?
Och vad tycker ni om att klippa sig själv, som jag gjort nu?

Bambi. -   GAME OVER. säger:
*HAHAHA, you're excused D:
Min hjärna är borta : D
Emelie säger:
*hahaha vart flög den? >:
Bambi. -   GAME OVER. säger:
*Bert bokade biljetter åt den, så den ligger och solar i Brasilien ):
Emelie säger:
*aw, bye bye brain! :c
Bambi. -   GAME OVER. säger:
*HAHAH typ >
Bambi. -   GAME OVER. säger:
** >:
Emelie säger:
*min hjärna är i antarktisk och sover ut med isbjörnarna :c
Bambi. -   GAME OVER. säger:
*OMG, no fair ):
Emelie säger:
*din hjärna kan sova med giraffer... eller har de giraffer i brasilien? :c
Bambi. -   GAME OVER. säger:
*Jag vet inte ):
Min hjärna kommer vara torr när den kommer hem ):
Bambi. -   GAME OVER. säger:
*Typ som en fitta som inte har fått något på flera miljoner år ):
Emelie säger:
*HAHAHAHHAHAHAHHAHAHAHAH DU DÖDAR MIG!
XDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDD
AHAHAHHA jag kan inte andas! xD

Sluta bitcha dig. Ärligt, du kommer få igen tusen gånger värre.

Veronica. Jag älskar dig gumman. Kommer aldrig att glömma dig. Men varför vi glidit isär, det vet jag faktiskt inte. Har tiden haft sin gång, eller är det helt enkelt mitt fel alltihop?

Det skulle inte förvåna mig om allt var mitt fel, som så många andra saker är.

Som sagt är det Farsdag idag vilket jag inte ser fram emot. Att säga grattis till Tommy som inte är min pappa och aldrig kommer bli, svider i själen.
He's not my motherfucking father, mom.


Har fixat mig nu, och tänkte bara skriva av mig.
Det igår om "dö bitch" var riktat till alla de som svikit mig genom åren.
Speciellt till Adam, Patrik, Mattias och Mikael. Ni playade mig, och jag har sån lust att sätta dit er.
Vad som helst, bara ni får känna känslorna jag känt.

Jag är en riktig toffel när det gäller kärlek. Det förnekar jag inte. I min värld är kärlek något som är så perfekt och överromantiskt att det är äckligt. Det ska vara uppvaktning, blommor, fina kramar, brev och ömsinta pussar.
Det ska inte handla om sex. Sex är äckligt.
Kärlek är som kärlek är; kärlek. Men inte någon i dagens samhälle tycks minnas detta.
I min värld är kärleken gammaldags, där killen bevisar med alla sina medel att han älskar flickan han är ute efter.
Men är det så idag? Nej.

Det är synd, och jag vet att jag aldrig kommer hitta min prins.



För övrigt så tog jag åt mig mycket av det Veronica älskling sa igår. Jag har blivit mindre känslomässig i mina inlägg och blivit mer mainstream. Det är synd, för bloggen startades för att skriva av mig allt av ondo.

För den som undrar, så ja jag plågas fortfarande av Det Svarta Molnet och Henne. Men Hon är snart borta, jag märker inte henne lika mycket som förr.
Molnet är dock överallt och vissa röster och sånger är värre. Jag hör konstant mummel, sånger och andras tankar i mitt huvud. Det är som rena rama babbelfabriken där inne.

Jag har fortfarande problem med självskada. Jag älskar mina ärr. Jag kärlekar dem. De är det enda vackra med mig.
Jag vill inte leva, men samtidigt måste jag. För jag vill tro på en bättre värld.
En värld utan ondo och hat. Där det finns massor av prinsar, som kallar mig prinsessa.

Amatörer, snälla lär er själva och använd INTE färdiga stil och kodmallar. Det är inte svårt, okej?
Lär er eller ta hjälp av någon som kan, men håll inte på och lek runt om ni vet att ni inte kan för det slutar bara i katastrof.
Ville bara säga detta. Hej då.

Godmorgon alla!
Nyvakna eller har ni stannat uppe länge denna morgon?
I vilket fall som helst så tänkte jag bara säga att det är foto idag i skolan och det kommer bli roligt. Älskar foto, dock fotar vi sällan under lektion.

Är peppad inför nästa helg! Kommer bli så jävla awesome.
Och jag måste bara säga att Transan Jonas är sjukt fin!

Snart kommer jag och Bambi börja videoblogga till våran YouTube.
Nästa helg ska hon sova över här så då kommer det bli en hel del bloggande.
Jag ser fram emot det, och ni får inte missa dem!
Vi kommer lägga upp så många vi hinner. Vi ska nämligen tälta, haha. Så det beror på hur bra vårt nätverk är om hur ofta uppdateringarna kommer. Vi kommer såklart även blogga om vad vi gjort under dagarna! :D

David och Bambi

 

En bög