Nu har jag städat huset. Dammsugit och moppat. Varje torsdag ska det göras. Så har jag även startat diskmaskinen, så jag känner mig lite duktig.
Har ju faktiskt varit i skolan på varenda lektion idag, vilket inte hänt på ett bra tag.

Nu kärlekar jag Kent och diggar för fullt. Blir helt borta av dem, hamnar liksom i nån annan värld eller vad man ska säga. En värld där allt är fritt och glatt. Men där tårarna härskar.
För Kent innebär sorg. Sorg, då man känner igen sig i texterna allt för väl.

Just nu spelas albumet Vapen & Ammunition. Det är ett bra album.

Chattar dessutom oseriöst med brur på msn och misstänker att Sebastian sagt upp kontakten (?) med mig. Han skriver aldrig, messar aldrig... Så jag antar det.
Illa, för han är awesome.


Men sånt är livet.

Dessutom har ett av mina gamla ragg laddat upp en bild på mig på sin bdb. Scary shit. Jag är inte värd sånt. Och jag är inte värd att ens tänka på.
Sjukt obehagligt i alla fall, att se sig själv på bild efter nästan ett år man inte haft kontakt. Snacka om besatthet.
DET är läskigt. Man kan inte vara besatt av mig. Jag är ingen. Ingen alls i denna värld. Obetydlig.

Nu  är det FF som spelas och jag ska digga med lite. Hörs senare!