Jag har inte så mycket att skriva om. Längtar hem som ett as och det är i övermorgon. Känns som evigheter.
Längtar efter att börja packa och längtar tills jag känner nyckeln i min hand. Min alldeles egna nyckel till min alldeles egna lägenhet. Det kommer kännas rätt magiskt, som ett genombrott efter all skit. Ett genombrott som visar att glasrutan jag står på inte brustit än, och kanske kan den till och med bli tjockare, vad vet jag? Jag hoppas jag kommer trivas i min lägenhet och ha många roliga stunder där. Dock måste man ha skriftligt intyg från ägaren av lägenheten om man ska få ha lov att ha husdjur eller inte. Måste alltså ringa Martin och höra med honom men jag hoppas det går bra.
Och det ska bli riktigt roligt att handla till mig själv sådär första gången. Har ju handlat själv förut, men aldrig mjölk, socker, vetemjöl, bröd osv till mig själv. Det kommer kännas riktigt på något sett, som någon slags bekräftelse på att här är nu och inte då.

Innan jag åker hem ska vi ha det där mötet här på avdelningen. Det går nog bra även om det kan bli lite olika åsikter om saker och ting. Men jag blir faktiskt 19 i år, jag är vuxen sedan ett år tillbaka och det är jag som tar beslut över mig själv och ingen annan.
Nu är det bara att längta och räkna ner dagarna så är jag snart i mitt första egna hem.