Idag påbörjades min psykiatriska utredning, dvs en utredning för att fastställa eventuell diagnos samt psykisk status. Medan jag pratade med psykologen Patrik så pratade mamma med Elisabet om hur det var under graviditeten, förlossningen osv.
Patrik verkar vara en snäll person och han antecknar utan att ställa för mycket frågor. Det tycker jag om, för det är jobbigt när de verkligen vill vrida ut och in på en. Han verkar liksom förstå utan att vrida på mig och det känns bra.

Vi pratade lite om barndomen, gymnasietiden så här långt, om min sjukskriving, mina självmordsförsök, tiden jag varit vänlös och tiden i grundskolan och mycket mer. Jag hoppade hela tiden in på nya saker som alla på något vis är sammanlänkade.
Nästa gång ska jag börja fylla i frågeformulär, men Patrik var nästan 100% säker på att jag lider av posttraumatiskt stressyndrom. Allt jag berättade om och hur jag kände över de sakerna, att jag alltid tar på mig skulden för andras fel och brister, att jag är rädd för mördare och för att gå ut, har svårt att lyssna på för långa föredrag med mera visade på PTSD som det förkortas. Och han sa att en medföljd jag verkar ha fått av det är paranoia. Men han vill inte säga något helt säkert förrän utredningen är färdig och det förstår jag ju. Man kan ju ha fel.

Efter BUP körde mamma mig och Bambi till skolan. Bambi var på BUP samtidigt som mig så vi träffades där.
I skolan fick vi vänta ett tag på att elevkåren, som har hand om studentmössorna, skulle komma. De var lite sena men tillslut fick vi våra mössor och min är så söt! Kan lägga upp bild på den imorgon.
Med mössan fick man även ett Comviq kontantkort med 25 kronor på. Perfekt! Jag behöver ett Comviq kort, men problemet är att min mobil är operatörslåst till Telenor och det känns inte som någon vits att låsa upp den när jag ändå behöver köpa en ny. Ska kolla efter telefoner på internet lite senare.

Just nu sitter jag och mumsar grillchips. Var sugen på det så jag köpte det idag. Som sällskap har jag fin musik och dagen känns helt okej.
Jag har inte hört mer av Martin eller Gudrun än att de inte fått tag i varandra men att de ska försöka igen imorgon. Gudrun lovade att inte säga för mycket privata saker och hon önskade mig lycka till med att få lägenheten. Behöver det, haha. Martin verkar tyvärr väldigt tveksam.

Nej nu ska jag leta mobiler!