Jag mår så illa. Mest är det för att jag har ångest, men också för att jag ätit alldeles för mycket under de senaste dagarna, eller kanske hela veckan egentligen. Därav ångesten till stor del också.
Har inte ätit riktig mat sedan dagen innan jag och min syster var och shoppade sist, och jag tror det var i början av förra veckan. Har inget begrepp om dagarna längre.
I alla fall så har jag levt på skräp, dvs chips, choklad och glass. Jag köpte ett två liters paket med glass i förrgår och det sista åt jag upp idag. Har ätit två påsar chips på två-tre dagar, minns inte riktigt, och nästan ätit upp 400g choklad på två dagar. Har lite kvar.
Om det känns bra? Inte ett dugg. Jag är så äcklad. Både över mig själv som vräkt i mig allt och för att det jag ätit inte är så värst gott egentligen. Jo, alltså chips är gott när man verkligen är sugen på det och inte ätit det på ett tag. Men nu har jag ätit två påsar chips i veckan i två veckors tid. Det är inte okej någonstans.
Men nu säger jag det här och denna gång SKA jag hålla det: Det här är sista gången jag äter skräp. Den ångest jag får efter att ha ätit det är inte värt något, inte ens att det smakar gott för stunden. I efterhand är det bara äckligt som fan och usch jag mår verkligen illa.

Vågar inte väga mig ens, för jag är rädd att ha gått upp tio kilo. Men nu ska jag ner, ner, ner så mycket som möjligt. Brb tror jag ska spy.

Så. Var sjukt nära på att spy men som vanligt får jag bara kräkreflexer utan resultat. Och nej, denna gång var det inte försök till att spy självmant utan kroppens egna reaktion. Men jag har jättesvårt för att spy överhuvudtaget.

I alla fall; jag ska bli smal. Jag ska ha de där smala benen jag alltid drömt om och den där fina, platta magen, nyckelben och höftben. Det är fint och jag vill vara fin.
Nu ska jag försöka andas rätt så jag inte är illamående hela kvällen.

Lite läskigt/roligt är att personen på bilden har likadana tights som mig, och de är köpta 2008 i Boston.