Ännu en dag vaknar man upp till ingenting. Solen skiner, men det förblir lika mörkt inombords ändå.
Musik på medelhög volym för att inte störa de andra.
Igår var verkligen beviset på att jag tappar kontakten med folk jag bryr mig om. Jag har inget att säga dem, orden är helt bortblåsta och det blir väldigt ytligt skrivet, ni vet det där vanliga som "Hej, hur är det? Vad gör du?" och sen visste jag inte vad jag skulle skriva mer. Kom inte på någonting.
Kände att jag var trött när klockan var strax efter tolv så jag gick och la mig för att sova. Tänkte egentligen sett någon film, men jag orkade inte. Ska se idag istället.

Mamma väckte mig imorse för att jag skulle ut med Tex. Kände mig enormt seg och det tog ett tag innan jag kom ur sängen. Väl ute höll jag på att frysa öronen av mig för att det var så kallt, så det var skönt att komma in sen. Fast inne är det inte så varmt heller. Jag fryser alltid hemma.

Idag är sista dagen på helgen och jag vill inte att den ska ta slut. Jag orkar inte skolan och jag orkar inte gå till BUP imorgon. Jag vill helt enkelt inte. Mitt liv angår inte Elisabet. Tror dem seriöst att man ens är helt ärlig när man går dit? Varför skulle jag öppet berätta om hur jag verkligen känner? Det är mina tankar och ingen annans.

Vi ska ha möte här hemma sen, om ekonomin. Jag gillar inte möten, för jag vet hur de slutar. Det är alltid någon som blir arg, och jag blir så rädd när människor är arga. Önskar jag kunde slippa vara med...

Skulle egentligen behöva städa mitt rum också, men jag orkar inte. Jag orkar ingenting alls. Funderar faktiskt på att gå och lägga mig igen.