Ge mig en vinterdrog
Mina tankar när jag satt på bussen hemåt fladdrade förbi lika snabbt som träden utanför fönstret.
Skola, sen BUP samtal. Som vanligt mådde jag dåligt efter samtalet med Elisabet. Hon har en tendens att säga sanningen så den svider rakt igenom ens hjärta.
Jag: Jag har fallit för honom igen...
Elisabet: Du vet innerst inne varför du faller för sådana killar.
Jag: Nej.
Elisabet: Jo. För tycker du att du är värd någon som behandlar dig bra?
Tycker du om dig själv, och ditt utseende?
Jag: Nej.
Elisabet: Där har du svaret. Du faller för de som behandlar dig som skit, för att du anser du är värd skit.
Tankarna gick från allt mellan himmel och jord. Från mig själv till honom, till mina vänner och mitt förflutna.
Om alla fel jag gjort, och alla stora misstag jag önskar jag kunde ändra på.
Jag vill göra om hela mitt 2006 och 2007. För dit hör misshandel och våldtäkt. Och det vill jag inte tvingas leva med. Var dag är en stark påminnelse om det som skett. Jag ser potentiella våldtäktsmän överallt, och jag är ständigt rädd för att bli slagen och mördad.
Paranoia kallar de det. Jag kallar det överlevnadsinstinkt.
Jag har kunnat låta bli rakbladen i flera dagar i sträck nu. Mest för att det är så meningslöst att skära när bladen ändå är så slöa att de inte ens skär igenom papper, men också för att jag varit alldeles för psykiskt utmattad för att ha någon större ork att karva i min kropp.
Men nu känner jag det; suget. Suget efter blod, efter makt och lyckorus.
Att skära sig frigör "må bra" signalerna i hjärnan så man blir glad när man mår dåligt. Det är också smärtstillande, hur konstigt det än låter. Det senare lärde jag mig av tv serien House, så ta det med en nypa salt ;)
Jag fryser och vill krypa ner under täcket. Men det är strax middag och jag har ingen ork till att flytta på mig just nu. Är så trött. Sover okej nu för tiden, jämfört med förr. Men det är tack vare min 1ml dos Theralen.
Jag mår inte bra, och jag kommer aldrig kunna tillåta mig att göra det. Jag förtjänar inte glädje, lycka och kärlek. Jag är äcklig, vidrig och en hemsk människa som är elak mot andra.
Kan inte någon bara skjuta mig så folk omkring slipper lida pga mig...?
Du är inte hemsk Emelie, du är bra och är värd att få må bra också. Du är en bra vän, vansinnigt bra. <3
Du är verkligen inte äcklig. Du är jätte fin.
"Jag förtjänar inte glädje, lycka och kärlek. Jag är äcklig, vidrig och en hemsk människa som är elak mot andra." <- lögn. lögner. Du förtjänar dom där sakerna. Du är inte äcklig, vidrig eller hemskt, och du är INTE elak. Du är så vacker, så bra, så underbar, snäll, omtänksam. Jag älskar dig.
Du är inte värd att behandlas som skit, överhuvudtaget.
Att du jämt och ständigt påminns av ditt förflutna är inte rättvist. Du ska inte komma ihåg sådant eller överhuvudtaget ha upplevt något sådant.
Du är inte vidrig, äcklig, hemsk och verkligen inte elak mot människor. Du förtjänar glädje, lycka och kärlek och det vet du att jag tycker.
Du är min bästa vän och jag kan säga, from the bottom of my heart, säg att du är värd varenda liten glädje pulver som helst. <3<3
Btw, stolt över dig som inte har skurit dig på dagar. <3
Du förtjänar mer än vad du tror.
Och jag kan säga såhär ; du är inte i närheten av äcklig, vidrig eller hemsk.
För jag tror inte nån i din närhet skulle tycka om dej om du verkligen var sådan.
Och det finns dom som tycker om dej, det lovar jag.
sv; Tack fina du, men jag kan inget annat att säga detsamma till dej. <3
känner inte dig, men du är värd mer.
Du är jättefin, och du förtjänar att må tusen gånger bättre än vad du gör nu.
Oj! Ja vet knappt vart jag ska börja nu. För det första så är jag jätteglad att du inte skurit dig. Jag bli glad var gång du lyckas låta bli och ledsen var gång behovet blir för stort och dú känner "måste" inom hela dig.
Du förtjänar otroligt mycket mer än din hjärna vill tillåta dig att tro.
Vad gäller rädslan som du kallar överlevnadsinstingt så tycker jag att det är en mycket bra kallelse av det. Paranoia blir det om man är rädd utan något skäl. Du har ett skäl, de som skett tidigare som du har i ditt bagage. Konstigt vore om du inte var rädd. Frågan är snarare vem/vad som har makten rädslan/överlevnadsinstingten eller du?
KRAM
Gumman, du får verkligen inte tro attt du får andra att lida! du lyfter, anar du inte var du gör för människor, hur mycket du betyder? du lyser emelie, har aldrig träffat någon som du. du förtjänar så mycket bättre, men vi klarar oss igenom det här, tillsammans, jag lämnar dig aldrig gumman <3
