Död september

Och så vaknar man ännu en dag i helvetet...
Jag är så dum. Hur kunde jag? Att jag aldrig kan hålla käften.
Jag skulle inte sagt något, skulle varit tyst. Nu är allt förstört och jag kan inte laga det.
Jag bara sa det. Helt sådär appropå ingenting. Och reaktionen var inte den väntade, men sen loggade han. Utan att säga hejdå.
Jag måste vara den mest korkade individen i världen. Den mest egoistiska och naiva människan som finns. Jag bara tag för givet att allt ska gå åt helvete eller som en dröm, men det blir alltid det första som slår in. Perfekt, precis vad jag behöver; mer skit att tänka på.

Hela skoldagen var jag trött, utmattad psykiskt. Gäspade ständigt och ville bara hem. Men jag ställde upp, för Bambis skull. Jag vill inte svika henne så som jag svikit andra.
När jag gått av bussen hem till Kortbo sparkade jag ilsket på alla småstenar jag hittade och låtsades som det var mitt huvud jag sparkade på.
Mitt hjärta är krossat av mig själv pga min dumhet och idioti, själen är död och jag vet inte någonting längre. Tänker ständigt på döden och vilken befrielse det skulle vara. Jag skiter i om jag lovat att stanna. Man kan inte leva för någon annans skull, man måste leva för sin egen. Och jag ser ingen annan utväg.
Jag behöver en my medicin och ett nytt land, ett nytt land där ingen vet vem jag är och då inte heller vet om hur jävla dum i huvudet jag faktiskt är. De lär märka efter ett tag ändå, men då kanske den nya medicinen tar bort min dumhet. Man kan ju hoppas.
Fast ny medicin lär jag inte få. Inte ett nytt land heller för den delen. Jag är helt enkelt dömd att leva såhär. Det spelar ingen roll hur många jag har omkring mig så länge jag inte känner mig älskad ändå.
Jag vet att några älskar mig, men jag kan inte ta åt mig. Jag kan inte ta emot någonting känslofyllt.
Jag är helt enkelt inte värd det.
Men ändå ställer jag krav efter krav på omgivningen. Så jävla puckad är jag.
Minns mig, Emelie Segerlöf, som den ni alla kommer att hata en vacker dag. För det blir alltid så i slutet. Ensam kommer jag stå, och ensam kommer jag falla, till dödsriket.
[kampen tillbaka]

va inte hård mot dig själv :/

Du är bra precis som du är , folk får acceptera det eller

så får dom ju dra ! :)

Du är skit duktig som kämpa på iaf.

Hugs

Maskrosmor

Vill inte alls hata dig. Inte en chans. Jag önskar jag kunde få dig att må bättre, du är faktiskt värd det. Du har redan uppfyllt ditt mått av självförakt m.m.



kram Tänker på dig.



Det tog en stund innan jag kunde skriva vad jag ville, det är svårt att skriva utan att se, och det är svårt att se när man läser något som berör så djupt att tårarna kommer och man får en tjock klump i halsen.

Julia

jag älskar dig.

HannaH

jag kommer aldrig lämna dig




NAMN ALIAS

BLOGG WWW

VAD VILL DU SKRIVA?


Spara info