Döden finns överallt
Kom nyss in från en promenad med Tex. Stanken av död groda fanns överallt. I luften, i marken och inom mig.
När jag kom in hade lukten etsat sig fast i mina näsborrar och förföljer mig ännu. Död, död, död.
Döden finns överallt. Den ger aldrig vika.
På BUP tror de jag spyr, att jag har bullimi. Men de förstår inte. Jag kan inte spy självmant. Jag spyr pga ångest. Jag spyr då den är som starkast och äter upp mig inifrån. Då spyr jag, för den måste ut ur mig. Molnet skrattar ett hånfullt skratt och viskar envist hur äcklig jag är. "Nu har du spytt ner hela ditt rum. Torka upp det ditt äckel!"
Blodet är det som har makten över mig. Rakbladen smeker fram det och det pryder min hud som silke. Rött silke.
Jag känner mig fångad. Som en fågel i bur. Jag vill inget hellre än att bli fri.
Längtan till Göteborg är stor. Då ska jag änligen köpa rosa hårfärg, och så ska jag pierca ännu en mouche så jag får angelbites, samt köpa ringar till underläppen. Jag älskar Göteborg. Där känner jag mig trygg, så säker.
Hela veckan är jag sjukskriven med övervakning av både mamma och BUP. Det känns inte bra. Inte okej. Känns som de tar bort mitt privatliv.
Det luktar fortfarande död. Lukten äcklar mig och jag mår illa. Men skulle jag säga något skulle de bara säga att jag inbillar mig. Att jag hallucinerar. Så det är lika bra att hålla käften. Även om man aldrig någonsin skall tvingas till det.
Jag misstänker att jag börjat tröstäta. Är hungrig, men har redan ätit pastasallad och en baguette samt knäcktårta idag. Det kanske inte är överdrivet mycket... Men det känns ändå som tröstätning.
Du ryggar tillbaks när min hand just ska röra vid din...
Ingen vill ha mig. Ingen kommer någonsin kunna älska en tjock bläckfiskliknande val. En gris. Ett freak. Ett missfoster. En trasig människa. Ingen, förutom en stjärnängel. Men det är svårt att hitta andra av samma sort som en själv i denna smutsiga värld.
Jag behöver någon som behöver mig.
Men det finns ingen sån.
Jag saknar de tiderna vi hade. Du och jag.
Förlåt, men jag saknar att vara kär.
Göteborg är en fin stad, trots alla människor där, så är det en bra stad.
Äta är bra, men inte att spy. Imorgon när jag kommer hem från sjukgymnasten/ska till BUP, så kommer jag fylla på din comviq, så att du vet & du får höra av dig till mig när du vill.
Jag älskar dig, bästa vän. Vill inte förlora dig, pga Molnet och alla dumma självmordstankar. <3
Du är som en ängel sänd från ovan. En ängel som håller med mig till fullo & jag vet inte hur jag ska kunna tacka dig för att du har hållt mig vid liv och för att du har gjort så att jag känner mig trygg med dig. Förlorar jag dig, så har inte jag en vän att prata med, en bästa vän. Den bäst ängeln någonsin. <3
Jag älskar det, remember that.
Och du kommer hitta kärleken, det kommer finnas någon som älskar dig. <3
Du är inte äcklig på något sätt. Vet att det kan vara svårt att se det i egna ögon, men försök se hur underbar du egentligen är.
Göteborg är väldigt mysigt!
Jag förstår dig, Emelie.
Jag älskar dig, min älskade stjärnängel.<3
(du är underbar.)
Döden är äcklig.
jag älskar dig Emelie. Och jag vet att du kommer finna kärleken någon dag. Det gör alla. Som Bambi och Albin. Det är ett bra exempel.
Du vackra ängel. Döden ska inte få ta dig än. Du är en ängel Emelie. En ängel på denna hemska jord. Då kan du inte dö. För du kan inte bli en ängel två gånger. Du är för bra för döden.
Äh, det där lät fel. Glöm det.
Jag vill bara säga att jag älskar dig och längtar efter att få krama dig. <3
du är underbar, en stjärnängel <3
http://www.youtube.com/watch?v=iUYQWCQj6t4
jag tycker du är så vacker.
Jag ska leta in i den djupaste vrå för att hitta nyckeln till din bur, då ska jag släppa dig fri och du ska få flyga fritt i den vackra himmlen!
jag älskar dig, tigersyster.
<3
