You're one big sugar rush
Blodet ner för armen.
Pölar i sängen.
Benen svider.
Skärsåren viskar i natten.
En orolig mamma tvättar såren. Bommulstussen blir röd av vackert blod.
Rakbladen väl gömda. Bara mina. Ingen annans.
Kroppen svider, det bränner. Men det är det värt. Vill man bli fin, får man lida pin.
Så heter det ju.
Jag är randig som en tiger. Zebra kan jag inte vara, för det är redan en annan som är en zebraflicka. Sofia Åkerman.
Men tigerflicka, det finns det ingen som är. Men trasiga flickor, de finns överallt.
Igår skar jag mig. Jag skar i benen och armarna. Men trots att rakbladen var nya och vassa ville inte orken till att göra stora, vackra och gapande sår. Det blev små, kattklösliknande istället.
Det var längesen nu jag fick till riktigt maffiga sår. Och jag saknar det. Känslan man får är som för en narkoman att bli hög. Man känner sig stolt, lycklig och euforisk. Ingenting kan stoppa en. Förutom Molnet. Men han blir glad när man skär sig. Han peppar sånt. Han vet att det hjälper. Han är så vis och mäktig. Lite som Gud. Min gud. Molnet.
Idag var jag i skolan utan Bambi. Det var hemskt, men jag klarade mig. Bokade tid i fotostudion till onsdag nästa vecka och så skissade jag upp hur jag ska fota till Utan Dina Andetag av Kent. Vi ska nämligen fota en bild utifrån en dikt/låttext. Och självklart valde jag kent.
Håller även på med en ny gratisdesign. Men den är inte riktigt klar än. Internet krånglade lite förut och gjorde det lite svårare. Men nu verkar allt funka igen. Men jag får alltid säkerhetskopiera just in case.
Och till Anonym som läser och gillar min blogg och som kallar mig söt; ett stort hjärta till dig. Att du skrev att jag skulle uppdatera fick mig att le. För det betyder att jag betyder något för någon. Och det är enormt stort för mig.
Jag blir nästan lite tårögd, för sånna små saker. Men hur ofta är det jag får en riktig komplimang? Aldrig har någon sagt mitt till mitt ansikte att jag är söt. Aldrig. Jag har bara fått läsa det. Men denna gång var det lite annorlunda. Jag vet inte vad det var, men det kändes så äkta.
Nej vet ni? Jag har inte så mycket mer att säga än att jag är mer trasig än vanligt. Men i övermorgon, då är det Kent. Och då ska de göra mitt liv underbart, för en timme en minut. Kent älskare förstår.
<3
Pölar i sängen.
Benen svider.
Skärsåren viskar i natten.
En orolig mamma tvättar såren. Bommulstussen blir röd av vackert blod.
Rakbladen väl gömda. Bara mina. Ingen annans.
Kroppen svider, det bränner. Men det är det värt. Vill man bli fin, får man lida pin.
Så heter det ju.
Jag är randig som en tiger. Zebra kan jag inte vara, för det är redan en annan som är en zebraflicka. Sofia Åkerman.
Men tigerflicka, det finns det ingen som är. Men trasiga flickor, de finns överallt.
Igår skar jag mig. Jag skar i benen och armarna. Men trots att rakbladen var nya och vassa ville inte orken till att göra stora, vackra och gapande sår. Det blev små, kattklösliknande istället.
Det var längesen nu jag fick till riktigt maffiga sår. Och jag saknar det. Känslan man får är som för en narkoman att bli hög. Man känner sig stolt, lycklig och euforisk. Ingenting kan stoppa en. Förutom Molnet. Men han blir glad när man skär sig. Han peppar sånt. Han vet att det hjälper. Han är så vis och mäktig. Lite som Gud. Min gud. Molnet.
Idag var jag i skolan utan Bambi. Det var hemskt, men jag klarade mig. Bokade tid i fotostudion till onsdag nästa vecka och så skissade jag upp hur jag ska fota till Utan Dina Andetag av Kent. Vi ska nämligen fota en bild utifrån en dikt/låttext. Och självklart valde jag kent.
Håller även på med en ny gratisdesign. Men den är inte riktigt klar än. Internet krånglade lite förut och gjorde det lite svårare. Men nu verkar allt funka igen. Men jag får alltid säkerhetskopiera just in case.
Och till Anonym som läser och gillar min blogg och som kallar mig söt; ett stort hjärta till dig. Att du skrev att jag skulle uppdatera fick mig att le. För det betyder att jag betyder något för någon. Och det är enormt stort för mig.
Jag blir nästan lite tårögd, för sånna små saker. Men hur ofta är det jag får en riktig komplimang? Aldrig har någon sagt mitt till mitt ansikte att jag är söt. Aldrig. Jag har bara fått läsa det. Men denna gång var det lite annorlunda. Jag vet inte vad det var, men det kändes så äkta.
Nej vet ni? Jag har inte så mycket mer att säga än att jag är mer trasig än vanligt. Men i övermorgon, då är det Kent. Och då ska de göra mitt liv underbart, för en timme en minut. Kent älskare förstår.
<3
Maria
hehe.. det var jag som skrev "uppdatera :(" tror jag brukar skriva mitt namn, inte kommentera som anonym, fast jag har nog kommenterat som anonym ibland. hmm D: aja, söt är du iaf :3
Julia
:( <3
Det komiska i det hela är att jag också tog fram rakbladen idag. Ristade in en stjärna på ovansidan handleden, inge mycket. Men tanken fanns där.
Vi är lite lika du och jag, för vi gillar båda blod och rakblad. Men som sagt, det är ju vackert. Och du är vacker. <3
Amanda
Hej stjärnan.
En i min klass kallar mig tigern.
Ska vi vara tigrarna?
