Seriöst nu...
Och jag är sugen på baguette men jag vill inte äta.
Hunger hurts but starving works.
Så tyckte jag förr i tiden. Och det måste jag börja tycka igen.
För jag vill inte sluta upp som en 100 kg's kvinna med äckliga valkar överallt som måste lyftas ur huset med hjälp av lyftkran. Nej tack.
Igår sa Tommy att min blogg är fin. Jag blev arg. Varför ska han titta in i min blogg liksom? Den är PRIVAT.
Privat betyder som sagt: inte för andra.
I alla fall inte för familjen. Andra är okej, men INTE familjen.
Jag är sur, trött, deprimerad och vill dö.
Nu börjar magen kurra och äsch. Jag vet ingenting längre. Jag orkar inte veta.
Jag orkar inte finnas. Jag vill bara bort.
Lilla vännen. Du ska äta om du är hungrig/sugen på att äta. Jag vill inte bli en tjock jävla människa. Jag bara ser hur vikten hela tiden ökar, det är hemskt. Men vi kan klara det tillsammans <3
ät det du vill äta och då du vill äta. Sen om du rör lite på dig så kommer du inte gå upp i vikt och du brukar ju ut och gå med hunden så då går det ju bra. Du behöver inte bli smalare tycker jag, men jag kan inte styra hur du känner för jag känner ungefär lika, jag vill ju också bli smal. Men du är vacker som du är, det var nog det jag ville få fram med denhär kommentaren. <3
Gillar bakgrunden på din blogg o headern^^
Hej, jag läser din blogg dagligen, jag ville bara säga att jag tycker att du är riktigt duktig på att skriva.
Du sätter ord på så mycket känslor.
Och om du inte vill äta, då är det oftast den/de första dagen/dagarna som är svårast.
Det vet du säkert redan, men äter du inte på typ två dygn så blir man knappt hungrig alls.
