I can't take this no more

De tog mig till en plats där inget växte, till en plats där bara skuggorna i dammet hade tid.

Skola imorgon. Ångest.
Har sån jävla ångest nu. Och min blogg är inte längre privat. Det finns folk som jag inte vill ska läsa den som gör det.
Det sårar. Min blogg är endast riktade till mina vänner, inte familj eller BUP.
Jag behöver miin blogg för att kunna skriva av mig. Det finns så mycket som hänt jag inte kan skriva om pga detta.


Jag saknar en person. Nej, många. Jag är lämnad ensam.
Ingen vill ha att göra med mig längre.
Ingen.
Kanske en, två.
Inte mer. Jag är ensam.
Du lämnade mig ensam och självklart blev jag rädd.
Min sista gnista hopp var att synas att bli sedd.

Bästa Kent citatet någonsin. Älskar det.
Socker <3

Just nu sipprar tårar nerför ögonlocken. Ingen skulle skriva om jag inte hetat "Skriv? >:" och det är ändå bara två som skriver när jag väl heter det. Känns jättebra. Älskad nummer ett.

Jag känner för att skriva sådär äckligt långt idag. Men jag vet inte om jag orkar. Vi får se hur långt det blir.
Ångesten äter upp mig, depressionen tar kål på mig och alla tankar vill kväva mig.
Jag kan inte andas. Jag blir livlös och dör.
Jag spenderade dagen med att sova. Sova, sova sova.
Det är bara då man slipper allt. Fast då kommer mardrömmarna...
Jag vill att han ska logga in. Vet att han är trött på att få höra på mina deprimerande historier men jag måste prata med någon jag vet lyssnar och orkar lyssna. Jag vill inte ta ut det på någon jag känner för väl eller för lite, utan någon jag vet tillräckligt mycket om för att kunna prata. Pratar man om sina problem med någon man inte känner väl tror den man vill ha attention. Pratar man med sina problem med någon man känner väl tycker de bara man är krävande.
Så man måste helst prata med en föredetta bästavän. Någon man inte längre har kontakt med, men som vet tillräckligt om en och som man själv vet tillräckligt mycket om för att kunna prata ut.
Egentligen hatar jag honom. Egentligen hatar jag de flesta. Alla jag känner är så äckligt snälla, äckligt snygga och äckligt underbara. Så kommer jag där och inte passar in någonstans. Varför känner jag sånna bra människor?
Jag hatar er för att ni är så bra.

Jag hatar så många. Ack så många. Jag hatar dem för att de sårar mig utan att tänka på det.
Men jag älskar också. Kent. Jag älskar kent.
Och jag har kvar mina känslor för förra sommarens korta ragg. Det är inte okej, för han gillar verkligen inte mig. Han är perfekt. Han är så sjukt jävla snygg och snäll att det är en fantasi. Det måste vara en fantasi jag hittat på? Drömkillen liksom. För det går inte att bli snyggare.
Men men. OTUR med kärlek är min grej. Faller alltid för bad guys. Älskar bad guys. Men bad guys har en tendens att vara oseriösa och players.
Suck.

Nu spelas Svarta Linjer. Den låten är vacker. Allt kent gör är vackert. Det är mästerverk.
Men varför kan han inte logga in? Jag behöver ju honom. Nu, för en gångs skull.
Jag fick veta att han skäms för allt han gjort och sagt mig. Det kändes bra. Han förtjänar att må dåligt över det.
Och jag skäms över att ens ha kontakt med honom. Mitt ex. Mitt enda förhållande.
Så populär är jag. Ni alla som jämt tjatar om ert "men du är så fin.." och "du är inte fet.." Jag måste ju vara jättefin med tanke på alla som strävar efter mig? Typ... alla 0.

Asså nej jag pallar inte skriva mer. Suck.







Amanda

Du behöver inte prata om du inte vill, men du vet att jag finns här.

Jag kräver ingenting. Jag bara finns.

Du betyder för mig, Emelie.

Jag vet hur det är när ångesten stryper en och man inte orkar kämpa emot.

Och JAG tycker att du är fin, att du är bra.

Jag önskar jag kunde finnas där hela tiden, att jag kudne finnas DÄR, hos dig.

Men det kan jag inte.

Men vi ses i stockholm eller på metaltown, okej?

"Spelar inte längre någon roll,

jag orkar inte slåss."

Så känner jag just nu.

Men vi måste kämpa på.

Och jag finns här.

i love you<3

Anonym

Kents låtar är ju kärlek. Det finns inga ord är helt underbar... jag tänker ofta på den låten när jag läser din blogg, jag blir lika ledsen av låten som av din blogg ( inget elakt menat ) men jag tycker det är så grymt elak hur någon ska bli drabbad av att få leva i kaos och vilja vara fin , fast du redan är fin fast du inte kan se det. Jag blir ärligt ledsen när jag verkligen läser din blogg och önskar du kunde få det du ville på bara ett silverfat så du kunde vara glad, inte såhär nere... Jag är bara en random från bdb som stalkat dig där, på yt och på din blogg. Men nu när jag följer din blogg och läser dina texter inser jag verkligen att du bara log dig igenom videos när du egentligen kände dig såhär ._.

Du är vacker ändå ska du veta, förlåt för lång kommentar...Men du kan ta bort om du vill.



''Sjung en sång utan ord om ljusa nätter

Sjung för mig igen, du lät som snöfall

Jag håller andan med dig, för jag vet hur du känner

Sjung om dom gånger vi delade ett liv med en blick



Och i vårt land så får man inte vara förmer

Det här är Sverige, snälla gråt när ingen ser

Det finns inga ord för det på det här jävla språket

Jag har inga ord för att vi andas, tänker, känner samma sak

Känner samma sak ''

Emma

emelie, även om vi inte träffats än, gillar jag dig verkligen. det är okej att hata människor, och ingen är någonsin perfekt. du är bara du och det räcker mer än väl. vill inte att du ska må dåligt. du är värd bättre. <3




NAMN ALIAS

BLOGG WWW

VAD VILL DU SKRIVA?


Spara info