Time passes by, direction unknown
Jag hatar den jag blivit. Jag äcklas över allt, allt allt.
Jag hatar att rakbladen är slöa. De håller fan inte ens tre användningar.
Jag hatar att jag gråter för minsta lilla Adam skriver, även om det inte ens är något som man bör gråta över.
Typ:
♥ THaTFuCKiNGaDaM ;* säger:
Kan jag ringa? :)
Emelie. © Ichmed Shalal säger:
Jag kan ringa dig senare annars, om du vill?
Jag lär nog bli lite lullig nog att våga då :)<3
♥ THaTFuCKiNGaDaM ;* säger:
men då vill jag inte prata xD
När han skrev det började jag asgrina och ville dö typ. För det lilla. Hur känslig får man vara?
Jag hatar att jag är tvärtemot vad jag var förra sommaren. Då var jag aldrig hungrig. Jag åt aldrig, såvida det inte var middag mamma eller Tommy lagade så man var tvungen till det.
Då åt jag jättelite av det som var, och jag var nära att nå min drömvikt. Nu?
Jag äter oavbrutet hela tiden. Även om jag är mätt. Jag tror det är tröstätning. Konstigt med tanke på att jag förra året inte kunde äta alls om jag mådde dåligt.
Jag är helt tvärtemot.
Jag äcklas. Jag vill inte vara sånhär.
Just nu är jag nere på botten av nowhere. Jag vet inte varför. Det började när jag kom hem, sen har det stegvis blivit mer och mer. Nu kan ingenting få mig att le.
Det är mycket nu som på något sätt påminner mig om 2006 och 2007, och om hur jag mådde då. För egentligen är det precis samma, bara att det är nytt år, nya bekantskaper, nytt utseende, ny miljö etc. Men jag mår precis likadant. Och det är jobbigt, med tanke på att jag var rätt okej för någon månad sen. Molnet var kvar, mardrömmarna, känslorna av att bli attackerad av insekter, förföljd och sådär också, men jag var ändå glad. Nu är allt bara.... mörkt.
Och min dödsfascination har blivit större. Det är ett dåligt tecken. Men... jag orkar inte sätta ord på allt just nu. Min mage värker för den är fullproppad till max. Listan på vad som finns i är lång:
5 mackor
en påse på 300g dillchips delad med syster
2 koppar varm choklad
1 kopp kaffe kahlua likör
5 färskpotatisar med sås
godis
4 glas pepsi med vodka
ett paket toblerone glass
1 skål yoghurt med bananbitar
Ja.. Hur lyckas jag? Jag vet inte. Jag var mätt som fan efter de första två mackorna som jag åt runt 1tiden. Sen dess har jag ätit av ren... jag vet inte? Det fanns bara på något sätt mat där, i min mun. Jävla hypnos typ...
Jag har i alla fall ont som fan i magen och jag vill bara dö av hur äckligt det är. Fetto as.
Jag ska gå ner.. Jag ska lyckas. Det måste vara medicinen. Man får ökad aptit av den, och man går upp i vikt av den. Men det behöver ju inte ÖVERDRIVAS.
SNHNRÖMAÄK¨ZLG,MEPMT'HLpr jag dör.
Jag hatar att rakbladen är slöa. De håller fan inte ens tre användningar.
Jag hatar att jag gråter för minsta lilla Adam skriver, även om det inte ens är något som man bör gråta över.
Typ:
♥ THaTFuCKiNGaDaM ;* säger:
Kan jag ringa? :)
Emelie. © Ichmed Shalal säger:
Jag kan ringa dig senare annars, om du vill?
Jag lär nog bli lite lullig nog att våga då :)<3
♥ THaTFuCKiNGaDaM ;* säger:
men då vill jag inte prata xD
När han skrev det började jag asgrina och ville dö typ. För det lilla. Hur känslig får man vara?
Jag hatar att jag är tvärtemot vad jag var förra sommaren. Då var jag aldrig hungrig. Jag åt aldrig, såvida det inte var middag mamma eller Tommy lagade så man var tvungen till det.
Då åt jag jättelite av det som var, och jag var nära att nå min drömvikt. Nu?
Jag äter oavbrutet hela tiden. Även om jag är mätt. Jag tror det är tröstätning. Konstigt med tanke på att jag förra året inte kunde äta alls om jag mådde dåligt.
Jag är helt tvärtemot.
Jag äcklas. Jag vill inte vara sånhär.
Just nu är jag nere på botten av nowhere. Jag vet inte varför. Det började när jag kom hem, sen har det stegvis blivit mer och mer. Nu kan ingenting få mig att le.
Det är mycket nu som på något sätt påminner mig om 2006 och 2007, och om hur jag mådde då. För egentligen är det precis samma, bara att det är nytt år, nya bekantskaper, nytt utseende, ny miljö etc. Men jag mår precis likadant. Och det är jobbigt, med tanke på att jag var rätt okej för någon månad sen. Molnet var kvar, mardrömmarna, känslorna av att bli attackerad av insekter, förföljd och sådär också, men jag var ändå glad. Nu är allt bara.... mörkt.
Och min dödsfascination har blivit större. Det är ett dåligt tecken. Men... jag orkar inte sätta ord på allt just nu. Min mage värker för den är fullproppad till max. Listan på vad som finns i är lång:
5 mackor
en påse på 300g dillchips delad med syster
2 koppar varm choklad
1 kopp kaffe kahlua likör
5 färskpotatisar med sås
godis
4 glas pepsi med vodka
ett paket toblerone glass
1 skål yoghurt med bananbitar
Ja.. Hur lyckas jag? Jag vet inte. Jag var mätt som fan efter de första två mackorna som jag åt runt 1tiden. Sen dess har jag ätit av ren... jag vet inte? Det fanns bara på något sätt mat där, i min mun. Jävla hypnos typ...
Jag har i alla fall ont som fan i magen och jag vill bara dö av hur äckligt det är. Fetto as.
Jag ska gå ner.. Jag ska lyckas. Det måste vara medicinen. Man får ökad aptit av den, och man går upp i vikt av den. Men det behöver ju inte ÖVERDRIVAS.
SNHNRÖMAÄK¨ZLG,MEPMT'HLpr jag dör.
nellie<3
JAG ÄLSKAR DIG I ALLA LÄGEN<3
bexx
sötnos, du vet ju att det beror på medicinen.. den behöver du ju, eller hur? <3
som jag ser det så är det bättre att du går upp i vikt isåfall? >:
Victor <33
fan, du förtjänar så mkt bättre.
Och de är bra att du äter. Hellre de än att du inte äter alls. De kommer vända gumman, de blir bättre <3
De ska vi se till :*