Hej bloggen. Idag har det inte hänt mycket alls. Jag struntade i att gå till psyk, jag orkade inte gå upp. Detta resulterade i att mamma blev arg och dampade loss. Dessutom har jag blivit förkyld nu sådär mitt i sommaren och lever på nässpray.
Väldigt roligt, tycker jag med sarkasm.

Igår var jag på vårdcentralen- igen. Blodprover, för att se om mina nära-döden-värden blivit bättre. Jag fick sitta i den läskiga stolen medan underskötersorna stack hål på mig, bokstavligen. De kunde inte hitta mina blodkärl, så jag fick fyra olika stick varav två i samma hål. Nu är det ju såhär också att jag har fobi emot sprutor, så ja, jag led och var nära på att rymma därifrån. Det gör än idag ont som i helvete och jag blev inte gladare av att mamma igår kväll berättade att äckel läkaren på BUP ringt henne och konstaterat att mina värden blivit ännu sämre och att jag ska få sprutor med medicin eftersom min kropp uppenbarligen inte ville svara på Ferritamin medicinen jag tagit nu i drygt en månad.
Jag tänker inte, och jag menar inte, ta några sprutor...!

Efter besöket hos vårdcentralen åkte jag och Kimona och shoppade. Det var rätt mysigt att umgås en heldag med syster faktiskt. Det var ett tag sedan sist, och vi behövde båda köpa nya kläder.
Vi började i stan med att kolla in Myrorna. Second hand är awesome, jag älskar det. Man kan hitta så himla mycket bra saker att det inte är klokt medan andra gånger är som att gå runt i världens tant affär och förvänta sig ett klädesplagg från Tripp NYC.
Jag hittade två underbara plagg; en Donkey Kong vintage t-shirt från Nintendo som jag är kär i, och en sjukt snygg rosa leopard sjal. Det fanns även en Superman tröja och två Batman tröjor som fick mig att tänka på Bambi. Om jag haft mer pengar hade jag lätt köpt dem till henne, för hon gillar sånna tröjor <:

Efter myrorna tog vi bussen till Överby och där var det rea. Jag älskar rea.
Eftersom jag behövde byxor blev jag överlycklig av att se att de vita sönderrivna jeansen från Gina såldes för 199:-
Jag har ju sådana svarta, men de vita har jag alltid velat ha för de är fina.
Sedan har jag köpt turkosblå leopardmönstrade leggins, två as snygga tröjor, en blå och en rosa, hårinpackning för dött hår (ehe) två paket blekmedel, puder och så fikade jag och syster på Espresso House där jag köpte varm choklad med marshmallows och grädde och kladdkaka. Det var gott, men min kladdkaka är faktiskt godare.
Just det, jag köpte även örhängen som är as fina. Sen snattade jag ett halsband. Okej okej, det är fel och så. Men jag ville så gärna ha det, och jag orkade inte betala för det. Visst, jag kanske har lite ångerstankar. Eller nej förresten, jag känner ingenting. Jag är glad över att ha halsbandet, that's all.
Eftersom det var rea passade jag även på att fynda ett par sneakers som är superfina. Fick dem för 74:50:-
Liksom happyface :'D
När jag sedan kom hem pimpade jag dem lite med klotter och bytte skosnören.

Nu är jag helt pank. Nästan. Jag har kanske 30 kronor kvar. Well, det suger. För min hårspray lär ju ta slut innan nästa studiebidrag och sen skulle jag ju med Bambi till Lisberg. Frågan är nu: hur löser jag detta?
Svaret har jag inte än, men eventuellt skulle jag kunna fjäska sönder med någon som kan låna ut 300 kronor som ska gå till åkpass för att sedan betala tillbaks när jag väl får pengar.
Det är nog det bästa.
Nu verkar det som mamma kanske kan låna ut pengar. Det är ju snällt av henne, nog det snällaste hon någonsin gjort, faktiskt. Hon sa även att hon ska lägga undan 200 kronor från mitt bidrag varje månad som ska sparar till nästa sommar. Det kan bli bra, för då får jag ungefär 3000 kronor under sommaren nästa år. Och eftersom jag ska pierca både snakebites och mousche och eventuellt septum så kan pengarna behövas. Fast när jag tänker vidare är det ju innan sommaren jag ska pierca mig, så då får jag ändå lägga undan pengar ungefär från februrari eftersom det blir snakebites på min artonårsdag och sedan mousche när de läkt.

Om man bortser från att shopping gör mig glad och tanken på Liseberg likaså, mår jag faktiskt inte så bra. Jag vet inte, men självhatet och ångesten tar över hela min vardag.
Funderar lite på saker och ting och vissa saker vet jag nog vad som kan ligga bakom medan andra saker är bortom förklaring. Man får helt enkelt leva med att vara såhär.

Nu ska jag leta upp någon skräckfilm att se på. Hej så länge, bloggen.