Har sovit hela dagen idag igen. Vaknade av att min mobil ringde, och det var hemsjukvården. Fick gå upp helt nyvaken och öppna dörren, och så visade det sig att det var Bambis mamma som kom med mina mediciner. Blev ganska förvånad får jag väl säga, men det kändes också bra att få se ett bekant ansikte.
När jag fått mina mediciner drog jag på mig en keps och gick ner och slängde skräp samt bokade tid i tvättstugan. Sedan la jag mig för att vila och vaknade vid åtta nu ikväll. Är rädd att jag inte ska komma upp imorgon, så att jag missar mötet med skolan. Det är väldigt jobbigt att sova hela tiden för jag är fortfarande trött när jag vaknar och så får jag huvudvärk av för mycket vila. Men jag måste upp imorgon, och på fredag. Fredag är viktigast för då får jag veta mina diagnoser och det är något jag velat veta länge. Men det är också viktigt att prata med skolan om hur jag ska göra framöver. Ska ställa alla alarm och tvinga mig upp imorgon.

I övrigt så mår jag som jag gjort på sistone; för mycket röster, för mycket tankar, för mycket känslor, extrem ångest och orkerslöshet. Har ingenting att se fram till under dagarna, allt är meningslöst. Att jag fyller år om exakt en vecka bryr jag mig inte om. Jag har aldrig gillat födelsedagar ändå. Det är bara ett steg närmre döden, den naturliga döden som jag så fruktar. Jag tänker inte dö en naturlig död.

Studenten närmar sig och jag har fortfarande inte sett någon butik som säljer studentklänningar. Vet inte ens vad jag vill ha, men någon fin som helst står ut mycket, typ som tyllkjol osv. Men jag kan inte säga att jag ser fram emot studenten heller. Jag vet att det kommer vara en jobbig dag, med alla människor som kommer vara samlade och jag vet att jag förmodligen kommer att gråta efteråt. Jag gör det mycket nu för tiden, gråter. Det känns konstigt, för jag har stängt inne tårarna så länge nu och plötsligt kommer de när jag inte ens är beredd på det.

Har försökt skriva det här inlägget i en timme nu, men det är svårt att skriva, jag kan inte koncentrera mig ordentligt. Tankarna går åt olika håll och jag slits itu. Tänker att jag ska lyssna på musik för att sedan komma på att jag redan gör det. Avslutar inlägget med fina ord från Broder Daniel;